Regeringen behandlar asylsökande som kriminella

28.09.2016 kl. 15:41
Regeringen vill återigen ändra på utlänningslagen genom ännu en proposition. Istället för att förbjuda tagandet av barn i förvar, såsom otaliga människorättsinstitutioner redan länge efterlyst, skärper regeringen kontrollen av asylsökande genom att införa hårdare bevakning.

Asylsökande som fått avslag på sin asylansökan tvingas i framtiden anmäla sig vid förläggningen 1-4 gånger per dag. För barn som är 15 år fyllda och som saknar vårdnadshavare gäller ännu hårdare krav, då propositionen kräver att de skall vistas på förläggningens område, och endast får avlägsna sig från området av vägande personliga skäl.

 

- Regeringen föreslår nu ett system som  liknar hemarrest, speciellt för barnen som måste hållas på förläggningens område. Regeringen flyr sitt ansvar när det gäller att avskaffa tagandet av barn i förvar och man kan inte annat än skämmas över detta hemarrestförslag, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

 

Biaudet oroar sig för att förslaget utgör ytterligare ett sätt att begränsa människors frihet, eftersom tröskeln att ta människor i förvar sänks i och med att boendeskyldigheten och anmälningsskyldigheten i framtiden kommer att kunna åläggas av polisen, Migrationsverket och gränsbevakningsväsendet. Bestämmelsen beskrivs som ett lindrigare alternativ till tagande av förvar av ensamkommande minderåriga, men kommer i praktiken inte att ersätta nuvarande system.

 

- Propositionen borde beredas om, och en ordentlig bedömning om hur man med förslaget tänkt säkra de grundläggande rättigheterna måste göras. Vi kan inte hålla på att behandla människor som redan befinner sig i en svår situation som om de vore kriminella. Det är emot all värdighet och ökar de asylsökandes stress, samtidigt som bristen på mentalvårdstjänster för asylsökande ger uttryck i oroväckande självmordssiffror från förläggningarna.
Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00