Unga in på arbetsmarknaden med minijobs

21.09.2016 kl. 15:00
Regeringen Sipilä presenterade sitt förslag på statsbudgeten för år 2017 förra veckan. Förväntningarna om sysselsättningsåtgärderna var höga, men tyvärr blev det platt fall. Om regeringen på allvar siktar att uppnå en sysselsättningsgrad som ens ligger nära målsättningen på 72 procent innan utgången av valperioden måste det skapas fler möjligheter för unga att få arbete, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP).

- Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och kräver åtgärder så snabbt som möjligt. I SFP:s minijobsmodell får ungdomar under 30 år tjäna exempelvis 500 euro i månaden utan att inkomsten påverkar stöd eller andra förmåner. Ungdomarna har då möjligheten att få värdefull arbetserfarenhet som gynnar sysselsättningen i framtiden, samtidigt som det motverkar marginalisering då ungdomarna får ett fotfäste i samhället.

Minijobsmodellen erbjuder också en morot för arbetsgivarna att anställa unga personer, i form av lägre arbetsgivarkostnader. Modellen begränsar den månatliga arbetstiden, vilket gör att den inte konkurrerar med en fast anställning. Den är ett verktyg som direkt främjar sysselsättningen av ungdomar samtidigt som det sänker tröskeln för arbetsgivare att anställa.

- Enligt statistikcentralen var ungdomarbetslöshetsgraden 11,8 procent i augusti i år. Detta innebär konkret att var tionde ung person som inte studerar är i riskzonen för att marginaliseras. Regeringens initiativ hittills är inte tillräckligt ambitiösa för att råda bot på problemen. Jag uppmuntrar regeringen att verkligen begrunda vår modell som en av åtgärderna för att uppnå målet på 110 000 nya jobb.
 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35