Veronica Rehn-Kivis inlägg i allmänpolitiska debatten, regeringens budgetproposition 20.9

22.09.2016 kl. 10:59

Värderade talman, Arvoisa puhemies

 

Enligt budgetpropositionen för år 2017 är målet för servicestrukturreformen inom social- och hälsovården att förbättra hållbarheten inom de offentliga finanserna, att tjänsterna ska bli mer klientorienterade, ha bättre effekt och bli mer kostnadseffektiva och integrerade än vad de är i nuläge. Vidare står det att läsa, att tyngdpunkten inom social- och hälsovården är förlagd till förebyggande arbete, smidigare vårdkedjor, en välmående personal och fungerande informationssystem.

Det här låter för bra för att vara sant. Då regeringens målsättning är att hejda kostnadsökningen inom social- och hälsovården från den årliga 2,4 %:n till 0,9 % fram till år 2030 och på så sätt spara 3 miljarder euro, frågar jag er, bästa finansminister, regering: Hur ni har tänkt att denna ekvation ska gå ihop?

Istället för att koncentrera sig på hälsovården och på att se till att servicekedjorna tryggas och enhetligas, har regeringen lagt hela sin uppmärksamhet på att bygga upp en byråkratisk och konstgjord landskapsstruktur där den dyra specialsjukvården fått spela huvudrollen. Lösningarna för den förebyggande vården och för socialtjänsterna lyser med sin frånvaro, trots de goda föresatserna.

Är det så att det sektoröverskridande förebyggande arbetet fortfarande ska skötas av kommunerna? Av kommunerna, genom reformen går miste om 60 % av sina skattemedel och i praktiken inte har resurser att trygga det viktiga arbetet? Av kommuner, som hittills skött sin hälsovård kostnadseffektivt och nu drabbas extra hårt i förhållande till andra. Tala om jämlik behandling.

Frågorna kring social- och hälsovårdsreformen är många. Hur kommer det att gå för den fungerande skolhälsovården och studenthälsan? Är valfriheten ett alternativ också här? Hur tryggas servicen för andra specialgrupper i samhället, såsom åldringar och personer med funktionshinder?

Socialtjänsterna hör hemma i kommunerna, nära medborgaren och nära kunden. De är tjänster som förutsätter kunnande om individens specialbehov och kräver ofta snabba insatser. Att flytta dessa tjänster, och besluten om dem, längre bort, utom klientens påverkningsmöjligheter, äventyrar både närdemokratin, vikten av närservice och kvaliteten på vården.

 

Arvoisa puhemies,

 

Kaikille kansalaisille on taattava hyvä hoito kohtuullisella etäisyydellä kodistaan, ja äidinkielestä riippumatta. Hallitukselta on uudistusinnossa ja laajan päivystyksen sairaalaverkoston suunnittelussa ilmeisesti unohtunut perustuslaissa mainitut kielelliset oikeudet ja sen perusteella tehtävät kielelliset vaikutusarvioinnit. Niin perustuslakivaliokunnan kuin oikeuskanslerin kannanotot korostavat kielellisen vaikutusarvioinnin merkitystä julkisissa uudistuksissa. Tätä ei voida vähätellä. Perustuslaillisten kielellisten oikeuksien turvaamisen arvioi perustuslakivaliokunta, ei hallitus, ei yksittäinen ministeri eikä virkamiehet. Ruotsalainen eduskuntaryhmä vaatii, että arvioinnit uudistuksen kielellisistä vaikutuksista tehdään välittömästi.

 

Arvoisa puhemies,

 

Suomi on hyvinvointivaltio. Tehtävämme on huolehtia heikoimmista ja taata kaikille laadukas hoito ja ihmisarvoinen elämä. Siksi olen kauhulla vastaanottanut uutisen sosiaali- ja terveysministeriön suunnitelmista henkilöstömitoituksen leikkauksista vanhustenhuollossa. Säästöjä on tehtävä, mutta kyseenalaistan hallituksen toimet ja arvomaailman. Autoveroa esitetään alennettavaksi ja miljoonia syydetään teollisuuden päästötukiin, samalla kun säästetään kaikkien heikoimpien palveluista. Ruotsalainen eduskuntaryhmä tuleekin esittämää omassa vaihtoehtobudjetissaan taloudellisesti toimivan ja inhimillisen vaihtoehdon hallituksen esitykselle.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00