Regeringen spelar hasard med skärgården!

20.09.2016 kl. 14:38
Enligt Kommuntorgets nyhet (19.9.16) kommer tvåspråkighet och skärgårdsförhållanden inte längre att tas i beaktande som kriterier för hur statsandelarna beviljas till de nya landskapen efter vårdreformen.

Eftersom de svenskspråkiga servicebehoven i medeltal är mindre än den finskspråkiga befolkningens behöver svenskspråkighet inte beaktas som ett kriterium i utdelningen av statsandelar, resonerar finansministeriet. Den fromma förhoppningen är också att landskapen klarar av att fördela resurserna rättvist.

 

Riksdagsledamoten och medlemmen i statens skärgårdsdelegation Stefan Wallin från Åbo anser att motiveringarna till förändringen uppvisar en bristande respekt för de särlösningar som upprätthållandet av en levande tvåspråkig skärgård fortsättningsvis förutsätter.

 

- Efter många år av statlig förståelse för skärgårdens specialförhållanden och kostnadsstruktur gör den nuvarande regeringen en kovändning. Som bortblåst är insikten att det ibland behövs särlösningar för att trygga, inte särrättigheter, utan samma rättigheter även för skärgårdsborna och svenskspråkiga. Den här kursförändringen antyder att staten försöker slingra sig ifrån sitt ansvar. Motiveringarna håller inte, säger Wallin.

 

Enligt Wallin måste regeringen nu göra tydliga markeringar om statsmakten vill bibehålla en levande tvåspråkig skärgård. Ett tydligt sätt är att hålla fast vid den välbeprövade och fungerande linjen där skärgårdsförhållanden och tvåspråkighet behålls som egna, starka koefficienter i statsbidragen.

 

- Efter många år av arbete för skärgården i regering och riksdagen vet jag personligen vad som krävs för att anordna en fungerande tvåspråkig service i skärgården. Den aktuella förändringen i kriterierna för statsandelar visar att regeringen hellre spelar hasardspel med skärgårdsbornas rätt till fungerande service på eget språk. Att kasta bollen till landskapen innehåller signalen att särskilda satsningar inte behövs för att upprätthålla en likvärdig service oberoende av var man bor. Detta får helt enkelt inte vara regeringens intention. Därför hoppas jag att regeringen ännu skulle se över den här frågan, säger Wallin.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35