Rivstart i höstens politik

17.09.2016 kl. 08:10
Riksdagsarbetet har kommit igång efter sommaruppehållet och hösten började med en riktig rivstart. Redan nu står det ganska klart att vi har två stora helheter som kommer att dominera höstens debatter, det är ekonomin inklusive sysselsättningen samt vård- och landskapsreformen.

Vård- och landskapsreformen är, som ni säkert vet, en riktig långkörare. I början av september släpptes det enorma lagpaketet på utlåtanderunda. Till saken hör ändå att det fortfarande finns flere stora bitar som inte regeringen klarat av att avgöra. En av dem är valfriheten för patienten och hur den skall förverkligas i praktiken .Jag hade också förväntat mig få se en ordentlig språkkonsekvensbedömning, men fick besviket konstatera att någon sådan inte gjorts. I en reform som kommer att ha långt gående konsekvenser för individens rätt till faktisk service, vård och omsorg på sitt modersmål, svenska eller finska, kan regeringen inte blunda. Vi har all rätt att kräva en ärlig och öppen analys av konsekvenserna. Här handlar det inte om att regeringen inte skulle vara medveten om att det finns problem med de språkliga rättigheterna i reformen, det har vi minsann upplyst dem om sedan dag 1. Nej, nu är det mera frågan om att man medvetet valt att förbise dem.

Det som hänger tätt ihop med vårdreformen är jourreformen som i sig handlar om en enorm centralisering av tillgången till HVC-och sjukhusjourer runt om i landet. Här är det ingen nyhet att jag och SFP kämpat för att Vasa centralsjukhus ska vara ett av de 12 sjukhus som ges s.k. fulljourstatus där beredskapen skall finnas dygnet runt inom många specialiteter. Justitieministeriet gav i veckan ett utlåtande gällande detta förslag och  budskapet är solklart: förslaget saknar en språkkonsekvensbedömning. Nu måste en sådan göras, där man beskriver hur vården och situationen för patienterna i praktiken skulle förändras. Man måste också göra en bedömning om de finsk- och svenskspråkiga skulle vara i en faktisk jämlik situation, med Seinäjoki som fulljoursjukhus. Om de språkliga rättigheterna inte kan garanteras måste man välja ett annat alternativ. Huruvida regeringen kommer att lyssna till Justitieministeriet återstår att se. En klok regering lyssnar, och vi kommer naturligtvis i svenska riksdagsgruppen att fortsätta jobba hårt för modellen 12+1, så att Vasa kommer med.

Det andra stora temat för hösten är ekonomin och sysselsättningen. Regeringen har satt upp en ambitiös målsättning - 110 000 nya jobb ska skapas. Vi vet att konkurrenskraftsavtalet inte räcker och därför har vi från SFP föreslagit 10 konkreta åtgärder som skulle skapa fler arbetsplatser, medföra en större jämställdhet på arbetsmarknaden och ta bort onödiga hinder för att ta emot arbete. Vi vill också göra en ordentlig satsning på välmående i arbetslivet, försnabba vägen tillbaka till arbetsmarknaden för arbetslösa och stöda inträdet för unga och invandrare på arbetsmarknaden. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00