Rivstart i höstens politik

17.09.2016 kl. 08:10
Riksdagsarbetet har kommit igång efter sommaruppehållet och hösten började med en riktig rivstart. Redan nu står det ganska klart att vi har två stora helheter som kommer att dominera höstens debatter, det är ekonomin inklusive sysselsättningen samt vård- och landskapsreformen.

Vård- och landskapsreformen är, som ni säkert vet, en riktig långkörare. I början av september släpptes det enorma lagpaketet på utlåtanderunda. Till saken hör ändå att det fortfarande finns flere stora bitar som inte regeringen klarat av att avgöra. En av dem är valfriheten för patienten och hur den skall förverkligas i praktiken .Jag hade också förväntat mig få se en ordentlig språkkonsekvensbedömning, men fick besviket konstatera att någon sådan inte gjorts. I en reform som kommer att ha långt gående konsekvenser för individens rätt till faktisk service, vård och omsorg på sitt modersmål, svenska eller finska, kan regeringen inte blunda. Vi har all rätt att kräva en ärlig och öppen analys av konsekvenserna. Här handlar det inte om att regeringen inte skulle vara medveten om att det finns problem med de språkliga rättigheterna i reformen, det har vi minsann upplyst dem om sedan dag 1. Nej, nu är det mera frågan om att man medvetet valt att förbise dem.

Det som hänger tätt ihop med vårdreformen är jourreformen som i sig handlar om en enorm centralisering av tillgången till HVC-och sjukhusjourer runt om i landet. Här är det ingen nyhet att jag och SFP kämpat för att Vasa centralsjukhus ska vara ett av de 12 sjukhus som ges s.k. fulljourstatus där beredskapen skall finnas dygnet runt inom många specialiteter. Justitieministeriet gav i veckan ett utlåtande gällande detta förslag och  budskapet är solklart: förslaget saknar en språkkonsekvensbedömning. Nu måste en sådan göras, där man beskriver hur vården och situationen för patienterna i praktiken skulle förändras. Man måste också göra en bedömning om de finsk- och svenskspråkiga skulle vara i en faktisk jämlik situation, med Seinäjoki som fulljoursjukhus. Om de språkliga rättigheterna inte kan garanteras måste man välja ett annat alternativ. Huruvida regeringen kommer att lyssna till Justitieministeriet återstår att se. En klok regering lyssnar, och vi kommer naturligtvis i svenska riksdagsgruppen att fortsätta jobba hårt för modellen 12+1, så att Vasa kommer med.

Det andra stora temat för hösten är ekonomin och sysselsättningen. Regeringen har satt upp en ambitiös målsättning - 110 000 nya jobb ska skapas. Vi vet att konkurrenskraftsavtalet inte räcker och därför har vi från SFP föreslagit 10 konkreta åtgärder som skulle skapa fler arbetsplatser, medföra en större jämställdhet på arbetsmarknaden och ta bort onödiga hinder för att ta emot arbete. Vi vill också göra en ordentlig satsning på välmående i arbetslivet, försnabba vägen tillbaka till arbetsmarknaden för arbetslösa och stöda inträdet för unga och invandrare på arbetsmarknaden. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30