Vård- och landskapsreformen är, som ni säkert vet, en riktig långkörare. I början av september släpptes det enorma lagpaketet på utlåtanderunda. Till saken hör ändå att det fortfarande finns flere stora bitar som inte regeringen klarat av att avgöra. En av dem är valfriheten för patienten och hur den skall förverkligas i praktiken .Jag hade också förväntat mig få se en ordentlig språkkonsekvensbedömning, men fick besviket konstatera att någon sådan inte gjorts. I en reform som kommer att ha långt gående konsekvenser för individens rätt till faktisk service, vård och omsorg på sitt modersmål, svenska eller finska, kan regeringen inte blunda. Vi har all rätt att kräva en ärlig och öppen analys av konsekvenserna. Här handlar det inte om att regeringen inte skulle vara medveten om att det finns problem med de språkliga rättigheterna i reformen, det har vi minsann upplyst dem om sedan dag 1. Nej, nu är det mera frågan om att man medvetet valt att förbise dem.
Det som hänger tätt ihop med vårdreformen är jourreformen som i sig handlar om en enorm centralisering av tillgången till HVC-och sjukhusjourer runt om i landet. Här är det ingen nyhet att jag och SFP kämpat för att Vasa centralsjukhus ska vara ett av de 12 sjukhus som ges s.k. fulljourstatus där beredskapen skall finnas dygnet runt inom många specialiteter. Justitieministeriet gav i veckan ett utlåtande gällande detta förslag och budskapet är solklart: förslaget saknar en språkkonsekvensbedömning. Nu måste en sådan göras, där man beskriver hur vården och situationen för patienterna i praktiken skulle förändras. Man måste också göra en bedömning om de finsk- och svenskspråkiga skulle vara i en faktisk jämlik situation, med Seinäjoki som fulljoursjukhus. Om de språkliga rättigheterna inte kan garanteras måste man välja ett annat alternativ. Huruvida regeringen kommer att lyssna till Justitieministeriet återstår att se. En klok regering lyssnar, och vi kommer naturligtvis i svenska riksdagsgruppen att fortsätta jobba hårt för modellen 12+1, så att Vasa kommer med.
Det andra stora temat för hösten är ekonomin och sysselsättningen. Regeringen har satt upp en ambitiös målsättning - 110 000 nya jobb ska skapas. Vi vet att konkurrenskraftsavtalet inte räcker och därför har vi från SFP föreslagit 10 konkreta åtgärder som skulle skapa fler arbetsplatser, medföra en större jämställdhet på arbetsmarknaden och ta bort onödiga hinder för att ta emot arbete. Vi vill också göra en ordentlig satsning på välmående i arbetslivet, försnabba vägen tillbaka till arbetsmarknaden för arbetslösa och stöda inträdet för unga och invandrare på arbetsmarknaden.