Grundläggande språkliga rättigheter måste väga tungt

15.09.2016 kl. 08:55



Regeringen fortsätter nonchalera kraven på att utföra grundliga språkkonsekvensbedömningar för att kunna trygga den svenskspråkiga befolkningens rätt till vård på modersmålet

Det framkom när minister Juha Rehula och understatssekreterare Tuomas Pöysti besökte Vasa på måndagen. Rehula kallade kravet på att Vasa centralsjukhus ska vara ett fulljoursjukhus för ett korthus, medan Pöysti medgav att regeringens förslag om grunderna för brådskande vård och jour kan försämra servicen på svenska i praktiken.

 

Folktinget har upprepade gånger uppmanat regeringen att utföra en grundlig bedömning av sjukvårdsdistriktens förutsättningar att tillhandahålla jourtjänster och specialiserad sjukvård på patientens modersmål. I de utkast till lagförslag som hittills presenterats är bedömningen av de språkliga rättigheterna tyvärr mycket bristfällig.

 

Pöysti sade i måndags att ”rent formellt funkar reformförslaget, men det finns skäl till viss oro praktiskt”. Det är just det som är problemet. Om regeringen medvetet genomför en reform, som man vet att leder till att det blir svårare att få vård på svenska, då agerar man på ett sätt som måste anses strida mot grundlagen. Grundlagsutskottet har i tidigare avgöranden understrukit att de grundläggande språkliga rättigheterna måste vägas in redan när förvaltningens områdesindelning och ändringar i den bereds. Därför måste en ordentlig analys av konsekvenserna för att få vård på modersmålet göras nu. Det gäller både förändringarna i jourverksamhet som hela vårdreformen.

 

Pöysti medger att analysen av språkets betydelse i förslaget till jourförordningen var i klenaste laget. Förslaget medför att två tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt, Vasa sjukvårdsdistrikt och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt, inte kommer att ha omfattande jourverksamhet dygnet runt. Vasa sjukvårdsdistrikt är det enda sjukvårdsdistriktet på fastlandet som har svenska som majoritetsspråk, och som är fullständigt tvåspråkigt. Det är inte realistiskt att bygga upp en motsvarande tvåspråkighet i ett enspråkigt sjukvårdsdistrikt.

Folktinget är också oroat över hur förslaget påverkar övriga tvåspråkiga sjukhus som upprätthåller specialiserad sjukvård och operativ verksamhet som kräver operationssal och anestesi. Det är viktigt att bevara tillräcklig verksamhet på Mellersta Österbottens centralsjukhus, Malmska sjukhuset, Raseborgs sjukhus, Borgå sjukhus och Åbolands sjukhus som idag kan ge likvärdig service på svenska och finska.

Svenska reformgruppen, som är ett samarbete mellan Folktinget och Kommunförbundet, begärde för en tid sedan ett utlåtande av grundlagsexperten, professor Olli Mäenpää om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras. Han konstaterar att en koncentrering till större enheter betyder att sjukvårdens förvaltning omorganiseras på ett sådant sätt att grundlagen förutsätter en strävan efter en indelning i förenliga områden, så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses på lika grunder.

Riksdagens grundlagsutskott har i sin tolkningspraxis konstaterat att om en fungerande områdesindelning kan definieras på flera alternativa sätt, ska man välja det alternativ som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna. Mäenpää framför att det här innebär att det inte är möjligt att i lagberedningen ge administrativa och ekonomiska aspekter lika mycket eller mer vikt än vad man ger de grundläggande rättigheterna. När jourverksamheten koncentreras måste alltså de grundläggande språkliga rättigheterna väga tungt.

Eftersom det är uppenbart att de svenskspråkigas språkliga rättigheter kommer att försämras avsevärt i den föreslagna jourstrukturen, kräver Folktinget att förslaget justeras så att de språkliga rättigheterna tryggas. Det här förutsätter att Vasa centralsjukhus också i fortsättningen har fullskalig jourverksamhet dygnet runt. Folktinget förutsätter också att man snarast gör en grundlig språkkonsekvensbedömning av förändringarna i jourverksamheten och av vårdreformen
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30