Grundläggande språkliga rättigheter måste väga tungt

15.09.2016 kl. 08:55



Regeringen fortsätter nonchalera kraven på att utföra grundliga språkkonsekvensbedömningar för att kunna trygga den svenskspråkiga befolkningens rätt till vård på modersmålet

Det framkom när minister Juha Rehula och understatssekreterare Tuomas Pöysti besökte Vasa på måndagen. Rehula kallade kravet på att Vasa centralsjukhus ska vara ett fulljoursjukhus för ett korthus, medan Pöysti medgav att regeringens förslag om grunderna för brådskande vård och jour kan försämra servicen på svenska i praktiken.

 

Folktinget har upprepade gånger uppmanat regeringen att utföra en grundlig bedömning av sjukvårdsdistriktens förutsättningar att tillhandahålla jourtjänster och specialiserad sjukvård på patientens modersmål. I de utkast till lagförslag som hittills presenterats är bedömningen av de språkliga rättigheterna tyvärr mycket bristfällig.

 

Pöysti sade i måndags att ”rent formellt funkar reformförslaget, men det finns skäl till viss oro praktiskt”. Det är just det som är problemet. Om regeringen medvetet genomför en reform, som man vet att leder till att det blir svårare att få vård på svenska, då agerar man på ett sätt som måste anses strida mot grundlagen. Grundlagsutskottet har i tidigare avgöranden understrukit att de grundläggande språkliga rättigheterna måste vägas in redan när förvaltningens områdesindelning och ändringar i den bereds. Därför måste en ordentlig analys av konsekvenserna för att få vård på modersmålet göras nu. Det gäller både förändringarna i jourverksamhet som hela vårdreformen.

 

Pöysti medger att analysen av språkets betydelse i förslaget till jourförordningen var i klenaste laget. Förslaget medför att två tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt, Vasa sjukvårdsdistrikt och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt, inte kommer att ha omfattande jourverksamhet dygnet runt. Vasa sjukvårdsdistrikt är det enda sjukvårdsdistriktet på fastlandet som har svenska som majoritetsspråk, och som är fullständigt tvåspråkigt. Det är inte realistiskt att bygga upp en motsvarande tvåspråkighet i ett enspråkigt sjukvårdsdistrikt.

Folktinget är också oroat över hur förslaget påverkar övriga tvåspråkiga sjukhus som upprätthåller specialiserad sjukvård och operativ verksamhet som kräver operationssal och anestesi. Det är viktigt att bevara tillräcklig verksamhet på Mellersta Österbottens centralsjukhus, Malmska sjukhuset, Raseborgs sjukhus, Borgå sjukhus och Åbolands sjukhus som idag kan ge likvärdig service på svenska och finska.

Svenska reformgruppen, som är ett samarbete mellan Folktinget och Kommunförbundet, begärde för en tid sedan ett utlåtande av grundlagsexperten, professor Olli Mäenpää om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras. Han konstaterar att en koncentrering till större enheter betyder att sjukvårdens förvaltning omorganiseras på ett sådant sätt att grundlagen förutsätter en strävan efter en indelning i förenliga områden, så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses på lika grunder.

Riksdagens grundlagsutskott har i sin tolkningspraxis konstaterat att om en fungerande områdesindelning kan definieras på flera alternativa sätt, ska man välja det alternativ som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna. Mäenpää framför att det här innebär att det inte är möjligt att i lagberedningen ge administrativa och ekonomiska aspekter lika mycket eller mer vikt än vad man ger de grundläggande rättigheterna. När jourverksamheten koncentreras måste alltså de grundläggande språkliga rättigheterna väga tungt.

Eftersom det är uppenbart att de svenskspråkigas språkliga rättigheter kommer att försämras avsevärt i den föreslagna jourstrukturen, kräver Folktinget att förslaget justeras så att de språkliga rättigheterna tryggas. Det här förutsätter att Vasa centralsjukhus också i fortsättningen har fullskalig jourverksamhet dygnet runt. Folktinget förutsätter också att man snarast gör en grundlig språkkonsekvensbedömning av förändringarna i jourverksamheten och av vårdreformen
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15