Grundläggande språkliga rättigheter måste väga tungt

15.09.2016 kl. 08:55



Regeringen fortsätter nonchalera kraven på att utföra grundliga språkkonsekvensbedömningar för att kunna trygga den svenskspråkiga befolkningens rätt till vård på modersmålet

Det framkom när minister Juha Rehula och understatssekreterare Tuomas Pöysti besökte Vasa på måndagen. Rehula kallade kravet på att Vasa centralsjukhus ska vara ett fulljoursjukhus för ett korthus, medan Pöysti medgav att regeringens förslag om grunderna för brådskande vård och jour kan försämra servicen på svenska i praktiken.

 

Folktinget har upprepade gånger uppmanat regeringen att utföra en grundlig bedömning av sjukvårdsdistriktens förutsättningar att tillhandahålla jourtjänster och specialiserad sjukvård på patientens modersmål. I de utkast till lagförslag som hittills presenterats är bedömningen av de språkliga rättigheterna tyvärr mycket bristfällig.

 

Pöysti sade i måndags att ”rent formellt funkar reformförslaget, men det finns skäl till viss oro praktiskt”. Det är just det som är problemet. Om regeringen medvetet genomför en reform, som man vet att leder till att det blir svårare att få vård på svenska, då agerar man på ett sätt som måste anses strida mot grundlagen. Grundlagsutskottet har i tidigare avgöranden understrukit att de grundläggande språkliga rättigheterna måste vägas in redan när förvaltningens områdesindelning och ändringar i den bereds. Därför måste en ordentlig analys av konsekvenserna för att få vård på modersmålet göras nu. Det gäller både förändringarna i jourverksamhet som hela vårdreformen.

 

Pöysti medger att analysen av språkets betydelse i förslaget till jourförordningen var i klenaste laget. Förslaget medför att två tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt, Vasa sjukvårdsdistrikt och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt, inte kommer att ha omfattande jourverksamhet dygnet runt. Vasa sjukvårdsdistrikt är det enda sjukvårdsdistriktet på fastlandet som har svenska som majoritetsspråk, och som är fullständigt tvåspråkigt. Det är inte realistiskt att bygga upp en motsvarande tvåspråkighet i ett enspråkigt sjukvårdsdistrikt.

Folktinget är också oroat över hur förslaget påverkar övriga tvåspråkiga sjukhus som upprätthåller specialiserad sjukvård och operativ verksamhet som kräver operationssal och anestesi. Det är viktigt att bevara tillräcklig verksamhet på Mellersta Österbottens centralsjukhus, Malmska sjukhuset, Raseborgs sjukhus, Borgå sjukhus och Åbolands sjukhus som idag kan ge likvärdig service på svenska och finska.

Svenska reformgruppen, som är ett samarbete mellan Folktinget och Kommunförbundet, begärde för en tid sedan ett utlåtande av grundlagsexperten, professor Olli Mäenpää om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras. Han konstaterar att en koncentrering till större enheter betyder att sjukvårdens förvaltning omorganiseras på ett sådant sätt att grundlagen förutsätter en strävan efter en indelning i förenliga områden, så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses på lika grunder.

Riksdagens grundlagsutskott har i sin tolkningspraxis konstaterat att om en fungerande områdesindelning kan definieras på flera alternativa sätt, ska man välja det alternativ som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna. Mäenpää framför att det här innebär att det inte är möjligt att i lagberedningen ge administrativa och ekonomiska aspekter lika mycket eller mer vikt än vad man ger de grundläggande rättigheterna. När jourverksamheten koncentreras måste alltså de grundläggande språkliga rättigheterna väga tungt.

Eftersom det är uppenbart att de svenskspråkigas språkliga rättigheter kommer att försämras avsevärt i den föreslagna jourstrukturen, kräver Folktinget att förslaget justeras så att de språkliga rättigheterna tryggas. Det här förutsätter att Vasa centralsjukhus också i fortsättningen har fullskalig jourverksamhet dygnet runt. Folktinget förutsätter också att man snarast gör en grundlig språkkonsekvensbedömning av förändringarna i jourverksamheten och av vårdreformen
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00