Det framkom när minister Juha Rehula och understatssekreterare Tuomas Pöysti besökte Vasa på måndagen. Rehula kallade kravet på att Vasa centralsjukhus ska vara ett fulljoursjukhus för ett korthus, medan Pöysti medgav att regeringens förslag om grunderna för brådskande vård och jour kan försämra servicen på svenska i praktiken.
Folktinget har upprepade gånger uppmanat regeringen att utföra en grundlig bedömning av sjukvårdsdistriktens förutsättningar att tillhandahålla jourtjänster och specialiserad sjukvård på patientens modersmål. I de utkast till lagförslag som hittills presenterats är bedömningen av de språkliga rättigheterna tyvärr mycket bristfällig.
Pöysti sade i måndags att ”rent formellt funkar reformförslaget, men det finns skäl till viss oro praktiskt”. Det är just det som är problemet. Om regeringen medvetet genomför en reform, som man vet att leder till att det blir svårare att få vård på svenska, då agerar man på ett sätt som måste anses strida mot grundlagen. Grundlagsutskottet har i tidigare avgöranden understrukit att de grundläggande språkliga rättigheterna måste vägas in redan när förvaltningens områdesindelning och ändringar i den bereds. Därför måste en ordentlig analys av konsekvenserna för att få vård på modersmålet göras nu. Det gäller både förändringarna i jourverksamhet som hela vårdreformen.
Pöysti medger att analysen av språkets betydelse i förslaget till jourförordningen var i klenaste laget. Förslaget medför att två tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt, Vasa sjukvårdsdistrikt och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt, inte kommer att ha omfattande jourverksamhet dygnet runt. Vasa sjukvårdsdistrikt är det enda sjukvårdsdistriktet på fastlandet som har svenska som majoritetsspråk, och som är fullständigt tvåspråkigt. Det är inte realistiskt att bygga upp en motsvarande tvåspråkighet i ett enspråkigt sjukvårdsdistrikt.
Folktinget är också oroat över hur förslaget påverkar övriga tvåspråkiga sjukhus som upprätthåller specialiserad sjukvård och operativ verksamhet som kräver operationssal och anestesi. Det är viktigt att bevara tillräcklig verksamhet på Mellersta Österbottens centralsjukhus, Malmska sjukhuset, Raseborgs sjukhus, Borgå sjukhus och Åbolands sjukhus som idag kan ge likvärdig service på svenska och finska.
Svenska reformgruppen, som är ett samarbete mellan Folktinget och Kommunförbundet, begärde för en tid sedan ett utlåtande av grundlagsexperten, professor Olli Mäenpää om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras. Han konstaterar att en koncentrering till större enheter betyder att sjukvårdens förvaltning omorganiseras på ett sådant sätt att grundlagen förutsätter en strävan efter en indelning i förenliga områden, så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses på lika grunder.
Riksdagens grundlagsutskott har i sin tolkningspraxis konstaterat att om en fungerande områdesindelning kan definieras på flera alternativa sätt, ska man välja det alternativ som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna. Mäenpää framför att det här innebär att det inte är möjligt att i lagberedningen ge administrativa och ekonomiska aspekter lika mycket eller mer vikt än vad man ger de grundläggande rättigheterna. När jourverksamheten koncentreras måste alltså de grundläggande språkliga rättigheterna väga tungt.
Eftersom det är uppenbart att de svenskspråkigas språkliga rättigheter kommer att försämras avsevärt i den föreslagna jourstrukturen, kräver Folktinget att förslaget justeras så att de språkliga rättigheterna tryggas. Det här förutsätter att Vasa centralsjukhus också i fortsättningen har fullskalig jourverksamhet dygnet runt. Folktinget förutsätter också att man snarast gör en grundlig språkkonsekvensbedömning av förändringarna i jourverksamheten och av vårdreformen
