Det är med utbildning vi bygger morgondagens Finland!

09.09.2016 kl. 15:52
Sammandrag av riksdagsledamot, partiordförande, Anna-Maja Henrikssons tal vid Novias inskription fredag 9.9.2016

Vad ska du bli när du blir stor? Den frågan ställde jag för sju år sedan då jag senast hade äran att hålla tal vid Novias inskription. Jag konstaterade då att frågan är vanlig att få då man är barn och att många säkert svarat på den med bestämdhet.

Med facit på handen kan jag säga att frågan om vad man vill bli som stor inte blir mindre aktuell  trots att man blir äldre.

 

För att dagens studerande ska få bästa möjliga utgångsläge inför arbetslivet behövs en kvalitativ småbarnsfostran, förstklassig grundskola och en högklassig vidareutbildning efter det. Att satsa på utbildning är aldrig fel. Tvärtom är det en av de bästa investeringar i oss själva vi som individer kan göra.
 
Den utbildning vi har i Finland ska motsvara de behov arbetsmarknaden har så att vi utbildar till arbete – inte till arbetslöshet. Trots att arbetsmarknaden inte är konstant utan ändras med åren och kraven på arbetstagarna emellanåt ändras så lever Yrkeshögskolan Novia i tiden.

 

Låt mig också säga att Yrkeshögskolorna har en viktig roll i vårt samhälle. De skall inte bara utbilda utan också fungera som utvecklare i sina regioner. För Svenskfinland är det viktigt att Novia har verksamhet på flera orter. Här i Vasa, men också i Raseborg, Åbo och Jakobstad. Alla orter i regioner som är viktiga för det svenska i Finland och därmed för det tvåspråkiga Finland på sikt. I dessa centraliseringens tidevarv, är det friskt att inse att all centralisering inte är av godo. Det finns en orsak till att de finlandssvenska regionerna mår relativt väl, och jag vill påstå att det också hänger samman med den insikt som funnits att se till att högskole- och yrkeshögskoleutbildning kunnat skötas på en kvalitativ nivå på fler än tre orter i landet. Med dagens teknik, där inte enbart telefonen är uppfunnen, är det också möjligt att hålla levande kontakt med kolleger på andra sidan jordklotet utan större problem. Den mänskliga kontakten kan upprätthållas också på annat sätt än genom att sitta vid samma kaffebord. Men kvaliteten i utbildningen ska vi värna om, det är det absolut viktigaste. Men lika litet som stort alltid skulle vara vackert - ja lika litet är en mindre enhet kvalitativt sämre per automatik än en större!
 
Vad gäller utbildningslösningarnas framtid i Svenskfinland efterlyser jag därför mera dialog och mindre soloutspel. Vi sitter nämligen i samma båt, och vår gemensamma uppgift är att hålla hela den båten flytande!
 
Finlands regering samlades för ett par veckor sedan till budgetria för att besluta om vårt lands kommande års budget. De enorma nedskärningarna i utbildningen kvarstår även trots att vi i SFP visat att det finns alternativ att ta till så att nedskärningarna inte behöver göras.
 
Regeringspartierna lovade före riksdagsvalet också att studiestödet inte ska försvagas, men gör nu helt tvärtom. Regeringen skär i studiepenningen och vill göra studiestödet mera lånebaserat. Det här är helt fel väg att gå. Man kunde också berättigat fråga; vilken annan grupp i samhället tvingas avstå från över 25 % av sin utkomst? Vi i SFP anser att alla ska ha lika möjligheter att skaffa sig en högre utbildning, oberoende föräldrarnas bakgrund och inkomster samt att att studiestödets inkomstgränser borde höjas.
 
Högt kunnande, utbildning och bildning har varit grunden för Finlands framgång, och att satsa på utbildning och kunnande stärker vår internationella konkurrenskraft. Att skära i utbildning och bildning är att skära i Finlands och finländarnas framtid. Detta gör besluten om nedskärningar kortsiktiga och direkt skadliga.
 

 

Kom också ihåg att studierna inte är allt. Det är få som ångrar att de aktiverat sig i studerandeföreningar eller studerandekåren. Det kan ge värdefulla erfarenheter, kunskaper och nätverk som håller livet ut. Minst lika viktigt är det att annars också ha balans i sitt personliga liv. Att låta sig må bra. Det behövs tillräckligt med sömn och motion, men också tillräckligt med tid för vänner och fritid. Lägg märke till varandra, bry er om varandra. Uppmuntra och stöd din kompis, och var inte rädd att söka hjälp om något börjar kännas övermäktigt. Det finns alltid lösningar. Att det finns en fungerande hälsovård även för yrkeshögskolestuderande är naturligtvis också väldigt viktigt. Se till att ni använder den. Den finns till för er.

 

Vårt land kommer bland annat att behöva företagare, ingenjörer och kreatörer som utvecklar produkter som tilltalar såväl den nationella som den globala marknaden. Vi behöver kreativa lösningar inom vård och omsorg och säkert en hel del ny teknologi, men aldrig kommer apparater och teknologi att fullt ut kunna ersätta händer och mänsklig kontakt. Om någonstans så är det inom vård, skola och omsorg som behovet av svenskspråkig och tvåspråkig personal också måste kunna tryggas på sikt. Därför är Novias roll är central. Vårdens behov av personal i framtiden kommer att vara betydande och jag hör till dem som tror att vi inte kommer att klara att täcka det behovet med enbart ”egen” arbetskraft. Därför kan vi inte vara främmande för invandring, inte bara inom vården utan samhället överlag.

 Vi, som människor, behöver samvaro och en känsla av delaktighet för att må bra. Vi behöver få använda alla våra sinnen. Här kommer kulturen in som en starkt bärande ingrediens i våra samhällen. Kulturen ökar bevisligen vårt välmående och för oss finlandssvenskar är det naturligtvis viktigt att vi har möjlighet att också inom musik, teater, bildkonst och andra kulturämnen få vår utbildning på svenska. Detta för att vi även i framtiden ska ha en finlandssvensk kulturautonomi.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00