Det är med utbildning vi bygger morgondagens Finland!

09.09.2016 kl. 15:52
Sammandrag av riksdagsledamot, partiordförande, Anna-Maja Henrikssons tal vid Novias inskription fredag 9.9.2016

Vad ska du bli när du blir stor? Den frågan ställde jag för sju år sedan då jag senast hade äran att hålla tal vid Novias inskription. Jag konstaterade då att frågan är vanlig att få då man är barn och att många säkert svarat på den med bestämdhet.

Med facit på handen kan jag säga att frågan om vad man vill bli som stor inte blir mindre aktuell  trots att man blir äldre.

 

För att dagens studerande ska få bästa möjliga utgångsläge inför arbetslivet behövs en kvalitativ småbarnsfostran, förstklassig grundskola och en högklassig vidareutbildning efter det. Att satsa på utbildning är aldrig fel. Tvärtom är det en av de bästa investeringar i oss själva vi som individer kan göra.
 
Den utbildning vi har i Finland ska motsvara de behov arbetsmarknaden har så att vi utbildar till arbete – inte till arbetslöshet. Trots att arbetsmarknaden inte är konstant utan ändras med åren och kraven på arbetstagarna emellanåt ändras så lever Yrkeshögskolan Novia i tiden.

 

Låt mig också säga att Yrkeshögskolorna har en viktig roll i vårt samhälle. De skall inte bara utbilda utan också fungera som utvecklare i sina regioner. För Svenskfinland är det viktigt att Novia har verksamhet på flera orter. Här i Vasa, men också i Raseborg, Åbo och Jakobstad. Alla orter i regioner som är viktiga för det svenska i Finland och därmed för det tvåspråkiga Finland på sikt. I dessa centraliseringens tidevarv, är det friskt att inse att all centralisering inte är av godo. Det finns en orsak till att de finlandssvenska regionerna mår relativt väl, och jag vill påstå att det också hänger samman med den insikt som funnits att se till att högskole- och yrkeshögskoleutbildning kunnat skötas på en kvalitativ nivå på fler än tre orter i landet. Med dagens teknik, där inte enbart telefonen är uppfunnen, är det också möjligt att hålla levande kontakt med kolleger på andra sidan jordklotet utan större problem. Den mänskliga kontakten kan upprätthållas också på annat sätt än genom att sitta vid samma kaffebord. Men kvaliteten i utbildningen ska vi värna om, det är det absolut viktigaste. Men lika litet som stort alltid skulle vara vackert - ja lika litet är en mindre enhet kvalitativt sämre per automatik än en större!
 
Vad gäller utbildningslösningarnas framtid i Svenskfinland efterlyser jag därför mera dialog och mindre soloutspel. Vi sitter nämligen i samma båt, och vår gemensamma uppgift är att hålla hela den båten flytande!
 
Finlands regering samlades för ett par veckor sedan till budgetria för att besluta om vårt lands kommande års budget. De enorma nedskärningarna i utbildningen kvarstår även trots att vi i SFP visat att det finns alternativ att ta till så att nedskärningarna inte behöver göras.
 
Regeringspartierna lovade före riksdagsvalet också att studiestödet inte ska försvagas, men gör nu helt tvärtom. Regeringen skär i studiepenningen och vill göra studiestödet mera lånebaserat. Det här är helt fel väg att gå. Man kunde också berättigat fråga; vilken annan grupp i samhället tvingas avstå från över 25 % av sin utkomst? Vi i SFP anser att alla ska ha lika möjligheter att skaffa sig en högre utbildning, oberoende föräldrarnas bakgrund och inkomster samt att att studiestödets inkomstgränser borde höjas.
 
Högt kunnande, utbildning och bildning har varit grunden för Finlands framgång, och att satsa på utbildning och kunnande stärker vår internationella konkurrenskraft. Att skära i utbildning och bildning är att skära i Finlands och finländarnas framtid. Detta gör besluten om nedskärningar kortsiktiga och direkt skadliga.
 

 

Kom också ihåg att studierna inte är allt. Det är få som ångrar att de aktiverat sig i studerandeföreningar eller studerandekåren. Det kan ge värdefulla erfarenheter, kunskaper och nätverk som håller livet ut. Minst lika viktigt är det att annars också ha balans i sitt personliga liv. Att låta sig må bra. Det behövs tillräckligt med sömn och motion, men också tillräckligt med tid för vänner och fritid. Lägg märke till varandra, bry er om varandra. Uppmuntra och stöd din kompis, och var inte rädd att söka hjälp om något börjar kännas övermäktigt. Det finns alltid lösningar. Att det finns en fungerande hälsovård även för yrkeshögskolestuderande är naturligtvis också väldigt viktigt. Se till att ni använder den. Den finns till för er.

 

Vårt land kommer bland annat att behöva företagare, ingenjörer och kreatörer som utvecklar produkter som tilltalar såväl den nationella som den globala marknaden. Vi behöver kreativa lösningar inom vård och omsorg och säkert en hel del ny teknologi, men aldrig kommer apparater och teknologi att fullt ut kunna ersätta händer och mänsklig kontakt. Om någonstans så är det inom vård, skola och omsorg som behovet av svenskspråkig och tvåspråkig personal också måste kunna tryggas på sikt. Därför är Novias roll är central. Vårdens behov av personal i framtiden kommer att vara betydande och jag hör till dem som tror att vi inte kommer att klara att täcka det behovet med enbart ”egen” arbetskraft. Därför kan vi inte vara främmande för invandring, inte bara inom vården utan samhället överlag.

 Vi, som människor, behöver samvaro och en känsla av delaktighet för att må bra. Vi behöver få använda alla våra sinnen. Här kommer kulturen in som en starkt bärande ingrediens i våra samhällen. Kulturen ökar bevisligen vårt välmående och för oss finlandssvenskar är det naturligtvis viktigt att vi har möjlighet att också inom musik, teater, bildkonst och andra kulturämnen få vår utbildning på svenska. Detta för att vi även i framtiden ska ha en finlandssvensk kulturautonomi.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15