Historien om två Finland

12.09.2016 kl. 11:39
De senate veckorna har jag deltagit i flera evenemang som såväl företag som fackföreningar ordnat. Stämningen har varit god och inte alls så dyster som mediabilden eller den politiska debatten ofta gör gällande.

 

För en hel del företag går det mycket bra, de expanderar globalt, det finns framtidstro och det smittar av sig på de anställda som har lika stor framtidstro. För de med jobb och bra inkomster har tiderna kanske aldrig varit så här goda. Räntorna är negativa, inflationen obefintlig och köpkraften stark.

 

När jag växte upp hade min familj aldrig råd att åka på sportlovsresa till Kanarieöarna eller Åre. Vi åkte till Rättvik och under somrarna gjorde vi semesterresor till olika delar av Sverige där vi hyrde stugor. Det var fina resor, men rätt så anspråkslösa med dagens mått mätt, trots att det bara är drygt 20 år sedan.

 

Idag planerar många familjer vinterns resor. Vissa hela vägen till Thailand, Florida eller någon annanstans. Livet är så klart mycket mer än resor. Men för mig symboliserar det här ändå att det ekonomiska välståndet har ökat, för de allra flesta, om man ser det i ett litet längre perspektiv. Många som jobbar skördar idag frukterna av en allt mer globaliserad värld. Studenterna som går ut Lusse varje år kan se sig själva bo nästan var som helst i världen och jobba med nästan vad som helst. Möjligheterna är nästan oändliga.

 

Men, livet har inte blivit bättre för alla. Sedan 2008 har bland annat antalet arbetslösa stigit betydligt och antalet arbetslösa var senaste månad 378 400 stycken. Men, med tanke på att personer helt sökt sig bort från jobbsökandet finns det också ett mörkertal som betyder att antalet arbetslösa i praktiken antagligen är fler än en halv miljon. Det är mycket i ett land med bara 5 miljoner invånare. Anledningen till den ökande arbetslösheten är flera. Globalisering har flyttat enkla produktionsjobb till Asien eller Östeuropa, digitalisering har gjort att fysiska kontor stängts och flyttat ut på nätet, en inflexibel arbetsmarknad gör att det inte alltid lönar sig att ta ett jobb och arbetsmoralen är inte längre lika stark hos alla.

 

Att få Finland tillbaka i arbete måste vara högsta prioritet. Det är inte bara viktigt för ekonomin utan också för demokratin. Detta för att inte föda ett utanförskap och en konflikt mellan globalister, det Finland som skördar frukterna av en mer global och digitaliserad värld och lokalister, de som i praktiken betalat priset för förändringarna.

 

Brookings institut i Washington D.C. gjorde en pejling av samhällsklimatet i USA inför det amerikanska presidentvalet i höst. I undersökningen visade det att känslor som rädsla, nostalgi och misstro blir allt mer framträdande.

 

De här känslorna växer bland arbetslösa och de som är långt ifrån de platser som nu blomstrar tack vare mer öppen handel, globalisering och digitalisering. Men USA är på inget sätt unikt för dessa känslor, de syns i hela västvärlden, och också i Finland. På Åland är vi inte heller immuna för vad som kan kallas globaliseringens baksida. Men, vi har påverkats i mycket mindre utsträckning eftersom Åland är mycket mer internationaliserat än landet överlag.

 

Det är dock oerhört viktigt att vi tar effekterna av globaliseringen på största allvar och hittar lösningar så att samhället inte riskerar att delas upp i vinnare och förlorare. Det är uppenbart att gårdagens lösningar inte längre är tillräckliga och att vi därför mer fördomsfritt och ärligt måste diskutera utmaningarna och hitta fungerande lösningar för den globala värld vi lever i så att vi inte delar upp Finland och västvärlden i två delar.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00