Historien om två Finland

12.09.2016 kl. 11:39
De senate veckorna har jag deltagit i flera evenemang som såväl företag som fackföreningar ordnat. Stämningen har varit god och inte alls så dyster som mediabilden eller den politiska debatten ofta gör gällande.

 

För en hel del företag går det mycket bra, de expanderar globalt, det finns framtidstro och det smittar av sig på de anställda som har lika stor framtidstro. För de med jobb och bra inkomster har tiderna kanske aldrig varit så här goda. Räntorna är negativa, inflationen obefintlig och köpkraften stark.

 

När jag växte upp hade min familj aldrig råd att åka på sportlovsresa till Kanarieöarna eller Åre. Vi åkte till Rättvik och under somrarna gjorde vi semesterresor till olika delar av Sverige där vi hyrde stugor. Det var fina resor, men rätt så anspråkslösa med dagens mått mätt, trots att det bara är drygt 20 år sedan.

 

Idag planerar många familjer vinterns resor. Vissa hela vägen till Thailand, Florida eller någon annanstans. Livet är så klart mycket mer än resor. Men för mig symboliserar det här ändå att det ekonomiska välståndet har ökat, för de allra flesta, om man ser det i ett litet längre perspektiv. Många som jobbar skördar idag frukterna av en allt mer globaliserad värld. Studenterna som går ut Lusse varje år kan se sig själva bo nästan var som helst i världen och jobba med nästan vad som helst. Möjligheterna är nästan oändliga.

 

Men, livet har inte blivit bättre för alla. Sedan 2008 har bland annat antalet arbetslösa stigit betydligt och antalet arbetslösa var senaste månad 378 400 stycken. Men, med tanke på att personer helt sökt sig bort från jobbsökandet finns det också ett mörkertal som betyder att antalet arbetslösa i praktiken antagligen är fler än en halv miljon. Det är mycket i ett land med bara 5 miljoner invånare. Anledningen till den ökande arbetslösheten är flera. Globalisering har flyttat enkla produktionsjobb till Asien eller Östeuropa, digitalisering har gjort att fysiska kontor stängts och flyttat ut på nätet, en inflexibel arbetsmarknad gör att det inte alltid lönar sig att ta ett jobb och arbetsmoralen är inte längre lika stark hos alla.

 

Att få Finland tillbaka i arbete måste vara högsta prioritet. Det är inte bara viktigt för ekonomin utan också för demokratin. Detta för att inte föda ett utanförskap och en konflikt mellan globalister, det Finland som skördar frukterna av en mer global och digitaliserad värld och lokalister, de som i praktiken betalat priset för förändringarna.

 

Brookings institut i Washington D.C. gjorde en pejling av samhällsklimatet i USA inför det amerikanska presidentvalet i höst. I undersökningen visade det att känslor som rädsla, nostalgi och misstro blir allt mer framträdande.

 

De här känslorna växer bland arbetslösa och de som är långt ifrån de platser som nu blomstrar tack vare mer öppen handel, globalisering och digitalisering. Men USA är på inget sätt unikt för dessa känslor, de syns i hela västvärlden, och också i Finland. På Åland är vi inte heller immuna för vad som kan kallas globaliseringens baksida. Men, vi har påverkats i mycket mindre utsträckning eftersom Åland är mycket mer internationaliserat än landet överlag.

 

Det är dock oerhört viktigt att vi tar effekterna av globaliseringen på största allvar och hittar lösningar så att samhället inte riskerar att delas upp i vinnare och förlorare. Det är uppenbart att gårdagens lösningar inte längre är tillräckliga och att vi därför mer fördomsfritt och ärligt måste diskutera utmaningarna och hitta fungerande lösningar för den globala värld vi lever i så att vi inte delar upp Finland och västvärlden i två delar.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00