Historien om två Finland

12.09.2016 kl. 11:39
De senate veckorna har jag deltagit i flera evenemang som såväl företag som fackföreningar ordnat. Stämningen har varit god och inte alls så dyster som mediabilden eller den politiska debatten ofta gör gällande.

 

För en hel del företag går det mycket bra, de expanderar globalt, det finns framtidstro och det smittar av sig på de anställda som har lika stor framtidstro. För de med jobb och bra inkomster har tiderna kanske aldrig varit så här goda. Räntorna är negativa, inflationen obefintlig och köpkraften stark.

 

När jag växte upp hade min familj aldrig råd att åka på sportlovsresa till Kanarieöarna eller Åre. Vi åkte till Rättvik och under somrarna gjorde vi semesterresor till olika delar av Sverige där vi hyrde stugor. Det var fina resor, men rätt så anspråkslösa med dagens mått mätt, trots att det bara är drygt 20 år sedan.

 

Idag planerar många familjer vinterns resor. Vissa hela vägen till Thailand, Florida eller någon annanstans. Livet är så klart mycket mer än resor. Men för mig symboliserar det här ändå att det ekonomiska välståndet har ökat, för de allra flesta, om man ser det i ett litet längre perspektiv. Många som jobbar skördar idag frukterna av en allt mer globaliserad värld. Studenterna som går ut Lusse varje år kan se sig själva bo nästan var som helst i världen och jobba med nästan vad som helst. Möjligheterna är nästan oändliga.

 

Men, livet har inte blivit bättre för alla. Sedan 2008 har bland annat antalet arbetslösa stigit betydligt och antalet arbetslösa var senaste månad 378 400 stycken. Men, med tanke på att personer helt sökt sig bort från jobbsökandet finns det också ett mörkertal som betyder att antalet arbetslösa i praktiken antagligen är fler än en halv miljon. Det är mycket i ett land med bara 5 miljoner invånare. Anledningen till den ökande arbetslösheten är flera. Globalisering har flyttat enkla produktionsjobb till Asien eller Östeuropa, digitalisering har gjort att fysiska kontor stängts och flyttat ut på nätet, en inflexibel arbetsmarknad gör att det inte alltid lönar sig att ta ett jobb och arbetsmoralen är inte längre lika stark hos alla.

 

Att få Finland tillbaka i arbete måste vara högsta prioritet. Det är inte bara viktigt för ekonomin utan också för demokratin. Detta för att inte föda ett utanförskap och en konflikt mellan globalister, det Finland som skördar frukterna av en mer global och digitaliserad värld och lokalister, de som i praktiken betalat priset för förändringarna.

 

Brookings institut i Washington D.C. gjorde en pejling av samhällsklimatet i USA inför det amerikanska presidentvalet i höst. I undersökningen visade det att känslor som rädsla, nostalgi och misstro blir allt mer framträdande.

 

De här känslorna växer bland arbetslösa och de som är långt ifrån de platser som nu blomstrar tack vare mer öppen handel, globalisering och digitalisering. Men USA är på inget sätt unikt för dessa känslor, de syns i hela västvärlden, och också i Finland. På Åland är vi inte heller immuna för vad som kan kallas globaliseringens baksida. Men, vi har påverkats i mycket mindre utsträckning eftersom Åland är mycket mer internationaliserat än landet överlag.

 

Det är dock oerhört viktigt att vi tar effekterna av globaliseringen på största allvar och hittar lösningar så att samhället inte riskerar att delas upp i vinnare och förlorare. Det är uppenbart att gårdagens lösningar inte längre är tillräckliga och att vi därför mer fördomsfritt och ärligt måste diskutera utmaningarna och hitta fungerande lösningar för den globala värld vi lever i så att vi inte delar upp Finland och västvärlden i två delar.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35