Båtskatten – populistisk plakatpolitik

06.09.2016 kl. 10:43



Att regeringen enats om att införa en båtskatt från nästa år känns lite som ett dåligt skämt.

Finland har 378 400 arbetslösa. Arbetslösheten kostar över 6 miljarder euro per år. Men, i stället för att vidta seriösa åtgärder för att få upp sysselsättningen och få fler finländare i jobb prioriterar Sannfinländarna i budgetförhandlingarna att driva igenom en ny byråkratisk båtskatt, som tidigare regeringar konstaterat att knappt kommer inbringa några nettopengar, eftersom den lär bli så krånglig att driva in.

 

Timo Soini motiverade båtskatten triumferande med att få klämma åt "herrarnas lustjakter och juppyskotrar". Det verkar som att vår utrikesminister borde tillbringa lite mer tid i den finländska och åländska verkligheten. För i den finländska och åländska skärgården hittar man inte många båtar som skulle platsa i Cannes eller Monte Carlo. I stället riskerar det att drabba vanliga styrpulpetare och andra båtar som människor behöver i sina vardagliga liv på sommaren, och för många också andra årstider. Båtarna beskattas redan vid inköp. Båtarnas bränsle vid användning likaså. Dessutom riskerar skatten att påverka skärgårdsturismen och den finländska småbåtstillverkningen negativt vilket i sin tur skulle vara dåligt för den finländska ekonomin.

 

Det är tråkigt när de politiska prioriteringarna börjar utgå från behovet av att fixa krisande gallupsiffror i stället för att fixa verkliga problem i ett krisande samhälle. För om en utrikesminister, som också råkar vara vice statsminister, uttrycker sig så populistiskt om en ny skatt är det ett tecken på att något inte står rätt till i samhället, regeringen eller Sannfinländarna.

 

Den nya skatten ska nu beredas och det mesta är ännu oklart. Den bästa lösningen skulle vara att låta bli att införa båtskatten överhuvudtaget. Finansministeriets tjänstemän måste få arbeta med saker som kan få fart på ekonomin i stället för att införa mer byråkrati och nya skatter som knappt hämtar in några pengar. Det arbetet borde också regeringen fokusera på.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30