Tio punkter för att förbättra sysselsättningen

24.08.2016 kl. 15:36
Svenska riksdagsgruppens uttalande från sommarmötet 2016:

- Konkurrenskraftsavtalet räcker inte ensamt till för att nå upp till den 72 % sysselsättningsgrad som regeringen utlovat. Vårt välfärdssamhälle finansieras av skattemedel som inhämtas av de som arbetar. Arbete i sin tur minskar risken för utslagning. Vi behöver nya förslag, och därför presenterar vi här tio genomförbara alternativ för att förbättra sysselsättningen, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

1. Fler kvinnor på arbetsmarknaden genom att förnya hemvårdsstödet och systemet för familjeledigheter. 
I sin nuvarande form ökar dagens system löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män samt skapar hinder för en jämlik karriärsutveckling. Statistiken talar sitt tydliga språk, då unga kvinnors sysselsättningsgrad i alla nordiska länder är högre än i Finland.

 

2. Arbete åt unga med en minijobsmodell.
Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och måste med olika åtgärder korrigeras snarast. I vår minijobsmodell får ungdomar under 30 år tjäna 500 euro i månaden utan att inkomsten påverkar stöd eller andra förmåner. Arbetsgivarna betalar i sin tur lägre arbetsgivarkostnader då de anställer en ung person.

 

3. Gör den inkomstrelaterade dagpenningen mer sporrande genom att höja summan och förkorta utbetalningstiden.
Erfarenheterna av en liknande modell i Danmark är goda. Utredningar som gjorts i Finland visar att arbetslösa får ny anställning antingen strax efter att de blivit arbetslösa eller precis innan stödet tar slut. Därför är stödbehovet störst i början av arbetslöshetsperioden.

 

4. Se till att arbetssökande och arbetsplatser hittar varandra genom att konkurrenssätta arbetsförmedlingen.
Genom att låta privata arbetsförmedlingar stöda de offentliga TE-byråerna förbättrar vi matchningen mellan lediga arbetsplatser och arbetssökande. De regionala försöken med privata arbetsförmedlingar i Nyland och Birkaland har visat sig vara lyckade.

 

5. Höj hushållsavdraget.
Genom att höja övre taket på och den avdragbara andelen av hushållsavdraget ökar vi skatteintäkterna, stöder företagsamhet, sporrar kvinnodominerade serviceyrken och förbättrar sysselsättningen. Samtidigt förbättrar vi egenföretagarnas möjligheter och motverkar grå ekonomi.

 

6. Nya arbetsplatser till små- och medelstora företag med lokala avtal.
Det är i de små och medelstora företagen som nya arbetsplatser skapas. Genom att tillåta lokala avtal i större utsträckning gör vi det lättare för mindre företag att anställa.

 

7. Vi vill ha ett nationellt program för välmående i arbete.
Vår ekonomi förlorar årligen upp till 25 miljarder euro pga. sjukpensioner, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och arbetsolycksfall. Bättre arbetshälsa skulle spara samhället miljarder samtidigt som det förbättrar individers livskvalitet. Särskilt bör vi främja mental hälsa genom att förbättra arbetsvälmående och rehabilitering redan hos unga.

 

8. Höj inkomstgränserna för studiestödet.
Regeringen skär i studiestödet, men förbjuder samtidigt studerande att försörja sig utan sanktioner. Årligen används ett stort antal arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Arbetserfarenhet underlättar i sin tur den nyutexaminerades övergång till arbetslivet, och de dynamiska effekterna av åtgärden förbättrar landets ekonomi.  

9. Slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft.
När de som idag är i arbetslivet går i pension behöver Finland nya arbetstagare. Allas arbetsinsats är viktig, och en potentiell arbetstagares nationalitet ska inte ha betydelse. Avskaffandet av behovsprövningen möjliggör anställning till branscher som idag lider av brist på kunnig arbetskraft.  

 

10. Avskaffa de praktiska hindren för att asylsökande ska få ta emot arbete.
De långa väntetiderna är bara en del av problemet. Det är också ytterst svårt att öppna ett bankkonto som ju är en förutsättning för att kunna betala ut lön för ett jobb. Därför är det ytterst viktigt att underlätta processen för asylsökande att få personbevis.

 

- Vi måste skapa nya arbetsplatser om vi vill få ekonomin tillbaka på fötter. Därför måste regeringen i budgetmanglingen göra sig av med sina ideologiska tvångströjor och även ta våra förslag i beaktande, säger svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2023—2026

Gruppanförandet framfördes av ledamot Mats Löfström
19.04.2022 kl. 14:35

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
29.03.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen
16.03.2022 kl. 15:00

Statsrådets bostadspolitiska redogörelse

Gruppanförande hållet av rikdagsledamot Mikko Ollikainen.
02.03.2022 kl. 16:06

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00

Svar på interpellation om bränsle- och energipriserna 22.2.2022

Gruppanförandet hölls av ledamot Sandra Bergqvist
22.02.2022 kl. 14:56

Statsministerns upplysning - Översikt över det utrikes- och säkerhetspolitiska läget 22.2.2022

Ledamot Anders Adlercreutz höll gruppanförandet.
22.02.2022 kl. 14:11