Tio punkter för att förbättra sysselsättningen

24.08.2016 kl. 15:36
Svenska riksdagsgruppens uttalande från sommarmötet 2016:

- Konkurrenskraftsavtalet räcker inte ensamt till för att nå upp till den 72 % sysselsättningsgrad som regeringen utlovat. Vårt välfärdssamhälle finansieras av skattemedel som inhämtas av de som arbetar. Arbete i sin tur minskar risken för utslagning. Vi behöver nya förslag, och därför presenterar vi här tio genomförbara alternativ för att förbättra sysselsättningen, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

1. Fler kvinnor på arbetsmarknaden genom att förnya hemvårdsstödet och systemet för familjeledigheter. 
I sin nuvarande form ökar dagens system löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män samt skapar hinder för en jämlik karriärsutveckling. Statistiken talar sitt tydliga språk, då unga kvinnors sysselsättningsgrad i alla nordiska länder är högre än i Finland.

 

2. Arbete åt unga med en minijobsmodell.
Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och måste med olika åtgärder korrigeras snarast. I vår minijobsmodell får ungdomar under 30 år tjäna 500 euro i månaden utan att inkomsten påverkar stöd eller andra förmåner. Arbetsgivarna betalar i sin tur lägre arbetsgivarkostnader då de anställer en ung person.

 

3. Gör den inkomstrelaterade dagpenningen mer sporrande genom att höja summan och förkorta utbetalningstiden.
Erfarenheterna av en liknande modell i Danmark är goda. Utredningar som gjorts i Finland visar att arbetslösa får ny anställning antingen strax efter att de blivit arbetslösa eller precis innan stödet tar slut. Därför är stödbehovet störst i början av arbetslöshetsperioden.

 

4. Se till att arbetssökande och arbetsplatser hittar varandra genom att konkurrenssätta arbetsförmedlingen.
Genom att låta privata arbetsförmedlingar stöda de offentliga TE-byråerna förbättrar vi matchningen mellan lediga arbetsplatser och arbetssökande. De regionala försöken med privata arbetsförmedlingar i Nyland och Birkaland har visat sig vara lyckade.

 

5. Höj hushållsavdraget.
Genom att höja övre taket på och den avdragbara andelen av hushållsavdraget ökar vi skatteintäkterna, stöder företagsamhet, sporrar kvinnodominerade serviceyrken och förbättrar sysselsättningen. Samtidigt förbättrar vi egenföretagarnas möjligheter och motverkar grå ekonomi.

 

6. Nya arbetsplatser till små- och medelstora företag med lokala avtal.
Det är i de små och medelstora företagen som nya arbetsplatser skapas. Genom att tillåta lokala avtal i större utsträckning gör vi det lättare för mindre företag att anställa.

 

7. Vi vill ha ett nationellt program för välmående i arbete.
Vår ekonomi förlorar årligen upp till 25 miljarder euro pga. sjukpensioner, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och arbetsolycksfall. Bättre arbetshälsa skulle spara samhället miljarder samtidigt som det förbättrar individers livskvalitet. Särskilt bör vi främja mental hälsa genom att förbättra arbetsvälmående och rehabilitering redan hos unga.

 

8. Höj inkomstgränserna för studiestödet.
Regeringen skär i studiestödet, men förbjuder samtidigt studerande att försörja sig utan sanktioner. Årligen används ett stort antal arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Arbetserfarenhet underlättar i sin tur den nyutexaminerades övergång till arbetslivet, och de dynamiska effekterna av åtgärden förbättrar landets ekonomi.  

9. Slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft.
När de som idag är i arbetslivet går i pension behöver Finland nya arbetstagare. Allas arbetsinsats är viktig, och en potentiell arbetstagares nationalitet ska inte ha betydelse. Avskaffandet av behovsprövningen möjliggör anställning till branscher som idag lider av brist på kunnig arbetskraft.  

 

10. Avskaffa de praktiska hindren för att asylsökande ska få ta emot arbete.
De långa väntetiderna är bara en del av problemet. Det är också ytterst svårt att öppna ett bankkonto som ju är en förutsättning för att kunna betala ut lön för ett jobb. Därför är det ytterst viktigt att underlätta processen för asylsökande att få personbevis.

 

- Vi måste skapa nya arbetsplatser om vi vill få ekonomin tillbaka på fötter. Därför måste regeringen i budgetmanglingen göra sig av med sina ideologiska tvångströjor och även ta våra förslag i beaktande, säger svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00