Tio punkter för att förbättra sysselsättningen

24.08.2016 kl. 15:36
Svenska riksdagsgruppens uttalande från sommarmötet 2016:

- Konkurrenskraftsavtalet räcker inte ensamt till för att nå upp till den 72 % sysselsättningsgrad som regeringen utlovat. Vårt välfärdssamhälle finansieras av skattemedel som inhämtas av de som arbetar. Arbete i sin tur minskar risken för utslagning. Vi behöver nya förslag, och därför presenterar vi här tio genomförbara alternativ för att förbättra sysselsättningen, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

1. Fler kvinnor på arbetsmarknaden genom att förnya hemvårdsstödet och systemet för familjeledigheter. 
I sin nuvarande form ökar dagens system löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män samt skapar hinder för en jämlik karriärsutveckling. Statistiken talar sitt tydliga språk, då unga kvinnors sysselsättningsgrad i alla nordiska länder är högre än i Finland.

 

2. Arbete åt unga med en minijobsmodell.
Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och måste med olika åtgärder korrigeras snarast. I vår minijobsmodell får ungdomar under 30 år tjäna 500 euro i månaden utan att inkomsten påverkar stöd eller andra förmåner. Arbetsgivarna betalar i sin tur lägre arbetsgivarkostnader då de anställer en ung person.

 

3. Gör den inkomstrelaterade dagpenningen mer sporrande genom att höja summan och förkorta utbetalningstiden.
Erfarenheterna av en liknande modell i Danmark är goda. Utredningar som gjorts i Finland visar att arbetslösa får ny anställning antingen strax efter att de blivit arbetslösa eller precis innan stödet tar slut. Därför är stödbehovet störst i början av arbetslöshetsperioden.

 

4. Se till att arbetssökande och arbetsplatser hittar varandra genom att konkurrenssätta arbetsförmedlingen.
Genom att låta privata arbetsförmedlingar stöda de offentliga TE-byråerna förbättrar vi matchningen mellan lediga arbetsplatser och arbetssökande. De regionala försöken med privata arbetsförmedlingar i Nyland och Birkaland har visat sig vara lyckade.

 

5. Höj hushållsavdraget.
Genom att höja övre taket på och den avdragbara andelen av hushållsavdraget ökar vi skatteintäkterna, stöder företagsamhet, sporrar kvinnodominerade serviceyrken och förbättrar sysselsättningen. Samtidigt förbättrar vi egenföretagarnas möjligheter och motverkar grå ekonomi.

 

6. Nya arbetsplatser till små- och medelstora företag med lokala avtal.
Det är i de små och medelstora företagen som nya arbetsplatser skapas. Genom att tillåta lokala avtal i större utsträckning gör vi det lättare för mindre företag att anställa.

 

7. Vi vill ha ett nationellt program för välmående i arbete.
Vår ekonomi förlorar årligen upp till 25 miljarder euro pga. sjukpensioner, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och arbetsolycksfall. Bättre arbetshälsa skulle spara samhället miljarder samtidigt som det förbättrar individers livskvalitet. Särskilt bör vi främja mental hälsa genom att förbättra arbetsvälmående och rehabilitering redan hos unga.

 

8. Höj inkomstgränserna för studiestödet.
Regeringen skär i studiestödet, men förbjuder samtidigt studerande att försörja sig utan sanktioner. Årligen används ett stort antal arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Arbetserfarenhet underlättar i sin tur den nyutexaminerades övergång till arbetslivet, och de dynamiska effekterna av åtgärden förbättrar landets ekonomi.  

9. Slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft.
När de som idag är i arbetslivet går i pension behöver Finland nya arbetstagare. Allas arbetsinsats är viktig, och en potentiell arbetstagares nationalitet ska inte ha betydelse. Avskaffandet av behovsprövningen möjliggör anställning till branscher som idag lider av brist på kunnig arbetskraft.  

 

10. Avskaffa de praktiska hindren för att asylsökande ska få ta emot arbete.
De långa väntetiderna är bara en del av problemet. Det är också ytterst svårt att öppna ett bankkonto som ju är en förutsättning för att kunna betala ut lön för ett jobb. Därför är det ytterst viktigt att underlätta processen för asylsökande att få personbevis.

 

- Vi måste skapa nya arbetsplatser om vi vill få ekonomin tillbaka på fötter. Därför måste regeringen i budgetmanglingen göra sig av med sina ideologiska tvångströjor och även ta våra förslag i beaktande, säger svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15