Tio punkter för att förbättra sysselsättningen

24.08.2016 kl. 15:36
Svenska riksdagsgruppens uttalande från sommarmötet 2016:

- Konkurrenskraftsavtalet räcker inte ensamt till för att nå upp till den 72 % sysselsättningsgrad som regeringen utlovat. Vårt välfärdssamhälle finansieras av skattemedel som inhämtas av de som arbetar. Arbete i sin tur minskar risken för utslagning. Vi behöver nya förslag, och därför presenterar vi här tio genomförbara alternativ för att förbättra sysselsättningen, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

1. Fler kvinnor på arbetsmarknaden genom att förnya hemvårdsstödet och systemet för familjeledigheter. 
I sin nuvarande form ökar dagens system löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män samt skapar hinder för en jämlik karriärsutveckling. Statistiken talar sitt tydliga språk, då unga kvinnors sysselsättningsgrad i alla nordiska länder är högre än i Finland.

 

2. Arbete åt unga med en minijobsmodell.
Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och måste med olika åtgärder korrigeras snarast. I vår minijobsmodell får ungdomar under 30 år tjäna 500 euro i månaden utan att inkomsten påverkar stöd eller andra förmåner. Arbetsgivarna betalar i sin tur lägre arbetsgivarkostnader då de anställer en ung person.

 

3. Gör den inkomstrelaterade dagpenningen mer sporrande genom att höja summan och förkorta utbetalningstiden.
Erfarenheterna av en liknande modell i Danmark är goda. Utredningar som gjorts i Finland visar att arbetslösa får ny anställning antingen strax efter att de blivit arbetslösa eller precis innan stödet tar slut. Därför är stödbehovet störst i början av arbetslöshetsperioden.

 

4. Se till att arbetssökande och arbetsplatser hittar varandra genom att konkurrenssätta arbetsförmedlingen.
Genom att låta privata arbetsförmedlingar stöda de offentliga TE-byråerna förbättrar vi matchningen mellan lediga arbetsplatser och arbetssökande. De regionala försöken med privata arbetsförmedlingar i Nyland och Birkaland har visat sig vara lyckade.

 

5. Höj hushållsavdraget.
Genom att höja övre taket på och den avdragbara andelen av hushållsavdraget ökar vi skatteintäkterna, stöder företagsamhet, sporrar kvinnodominerade serviceyrken och förbättrar sysselsättningen. Samtidigt förbättrar vi egenföretagarnas möjligheter och motverkar grå ekonomi.

 

6. Nya arbetsplatser till små- och medelstora företag med lokala avtal.
Det är i de små och medelstora företagen som nya arbetsplatser skapas. Genom att tillåta lokala avtal i större utsträckning gör vi det lättare för mindre företag att anställa.

 

7. Vi vill ha ett nationellt program för välmående i arbete.
Vår ekonomi förlorar årligen upp till 25 miljarder euro pga. sjukpensioner, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och arbetsolycksfall. Bättre arbetshälsa skulle spara samhället miljarder samtidigt som det förbättrar individers livskvalitet. Särskilt bör vi främja mental hälsa genom att förbättra arbetsvälmående och rehabilitering redan hos unga.

 

8. Höj inkomstgränserna för studiestödet.
Regeringen skär i studiestödet, men förbjuder samtidigt studerande att försörja sig utan sanktioner. Årligen används ett stort antal arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Arbetserfarenhet underlättar i sin tur den nyutexaminerades övergång till arbetslivet, och de dynamiska effekterna av åtgärden förbättrar landets ekonomi.  

9. Slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft.
När de som idag är i arbetslivet går i pension behöver Finland nya arbetstagare. Allas arbetsinsats är viktig, och en potentiell arbetstagares nationalitet ska inte ha betydelse. Avskaffandet av behovsprövningen möjliggör anställning till branscher som idag lider av brist på kunnig arbetskraft.  

 

10. Avskaffa de praktiska hindren för att asylsökande ska få ta emot arbete.
De långa väntetiderna är bara en del av problemet. Det är också ytterst svårt att öppna ett bankkonto som ju är en förutsättning för att kunna betala ut lön för ett jobb. Därför är det ytterst viktigt att underlätta processen för asylsökande att få personbevis.

 

- Vi måste skapa nya arbetsplatser om vi vill få ekonomin tillbaka på fötter. Därför måste regeringen i budgetmanglingen göra sig av med sina ideologiska tvångströjor och även ta våra förslag i beaktande, säger svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17