Mer Europa betyder mer jämlikhet och mindre rasism

01.07.2016 kl. 14:14
Önskan från Storbritanniens folk om att lämna EU har medfört stora ekonomiska konsekvenser för både Storbritannien och Europa.

Riksdagsledamot Eva Biaudet påminner att tongångarna i diskussionen kring Brexit kan ha ännu allvarligare konsekvenser.

 

- Diskussionen har varit förenklad och fokuserat på teman som invandring och flyktingsituationen eftersom de främlingsfientliga politikerna har lyckats vända bort blickarna från sig själva. Istället har dessa politiker målmedvetet skapat en fiendebild av utlänningar, som de hävdar att hotar de bekanta, nationella strukturerna, oberoende av i vilket antal de kommer eller vilken diversitet de representerar. Hatprat, rasism och kvinnohat även i etablerade politiska rörelser gör var och en av oss kvinnor eller person tillhörande någon minoritet potentiella offer för våld eller våldstrakasserier, säger Biaudet.

 

- Medborgarnas fria rörlighet är en av de fyra stora friheterna och viktig för att skapa mer förtroende och nätverk mellan människorna i Europa. Isolation skapar misstroende.

 

Enligt Biaudet behövs ett enat Europa nu mer än någonsin, för att leva upp till förväntningarna om en bättre EU. Hon efterlyser från regeringen tillsammans med de övriga nordiska EU-länderna för att bygga upp en EU-strategi. Målet för strategin skulle vara att fördjupa europeiska och nordiska värderingar om jämlikhet och jämställdhet.

 

- Våld mot kvinnor är en av EU-ländernas allvarligaste människorättsproblem, och det stör även kvinnornas och EU-ländernas utveckling på många sätt. Därför skall vi aktivt arbeta för att EU skall skriva under Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor. För att bygga ett gemensamt och bättre Europa behövs också kvinnor!

 

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00