Mer Europa betyder mer jämlikhet och mindre rasism

01.07.2016 kl. 14:14
Önskan från Storbritanniens folk om att lämna EU har medfört stora ekonomiska konsekvenser för både Storbritannien och Europa.

Riksdagsledamot Eva Biaudet påminner att tongångarna i diskussionen kring Brexit kan ha ännu allvarligare konsekvenser.

 

- Diskussionen har varit förenklad och fokuserat på teman som invandring och flyktingsituationen eftersom de främlingsfientliga politikerna har lyckats vända bort blickarna från sig själva. Istället har dessa politiker målmedvetet skapat en fiendebild av utlänningar, som de hävdar att hotar de bekanta, nationella strukturerna, oberoende av i vilket antal de kommer eller vilken diversitet de representerar. Hatprat, rasism och kvinnohat även i etablerade politiska rörelser gör var och en av oss kvinnor eller person tillhörande någon minoritet potentiella offer för våld eller våldstrakasserier, säger Biaudet.

 

- Medborgarnas fria rörlighet är en av de fyra stora friheterna och viktig för att skapa mer förtroende och nätverk mellan människorna i Europa. Isolation skapar misstroende.

 

Enligt Biaudet behövs ett enat Europa nu mer än någonsin, för att leva upp till förväntningarna om en bättre EU. Hon efterlyser från regeringen tillsammans med de övriga nordiska EU-länderna för att bygga upp en EU-strategi. Målet för strategin skulle vara att fördjupa europeiska och nordiska värderingar om jämlikhet och jämställdhet.

 

- Våld mot kvinnor är en av EU-ländernas allvarligaste människorättsproblem, och det stör även kvinnornas och EU-ländernas utveckling på många sätt. Därför skall vi aktivt arbeta för att EU skall skriva under Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor. För att bygga ett gemensamt och bättre Europa behövs också kvinnor!

 

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35