Statsministerns upplysning med anledning av folkomröstningen i Förenade kungariket

01.07.2016 kl. 10:36
Gruppanförande 1.7 2016, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

Premiärminister David Camerons nederlag i folkomröstningen om EU är den enstaka mest betydelsefulla händelsen i Europa sedan Berlinmuren föll 1989. Så kommenterar Sveriges förra stats- och utrikesminister Carl Bildt Brexit och det är lätt att hålla med.

Storbritanniens utträde är en historiskt revolutionerande händelse som förändrar Europa. Vad det innebär vet vi inte ännu. Kaoset i den brittiska inrikespolitiken verkar totalt. Det tycks inte finnas någon klar plan på hur man ska gå vidare. Kanske man trots allt inte riktigt insåg konsekvenserna av folkomröstningen.

 

Trots att Cameron har gjort en kardinal felbedömning och lyckats splittra sitt eget parti, sitt land och skapa instabilitet i EU så är det en given utgångspunkt för Finland att i detta svåra läge förhålla sig sakligt till Storbritannien. Förenade kungariket har alltid varit ett viktigt land för Finland både politiskt och ekonomiskt.

Vad vi behöver nu är ett klart besked från britterna. Perioden av osäkerhet bör bli så kort som möjligt. Förhandlingarna om ett nytt avtal måste startas. På inga villkor kan EU bli ett smörgåsbord där man tar de bitar som smakar bäst. Storbritannien tvingas nu stå upp för konsekvenserna av sitt eget beslut.

 

Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen finner regeringens, eller kanske utrikesminsterns, hållning minst sagt märklig. Vad vill utrikesminister Soini signalera med sina uttalanden? Utåt sett verkar utrikesministerpartiet ägna sitt åt dubbelspel då sannfinländska ledamöter flaggar för att man även i Finland borde rösta om ett utträde.

Det är ingen hemlighet att Soini länge sympatiserat och samarbetat med förgrundsfiguren för Brexit-kampanjen, den populistiska EU-skeptikern Nigel Farage. Mot den bakgrunden är det inte förvånande att vår utrikesminister har svårt att välja vilket ben han ska stå på. Omvärlden måste veta vad Finlands linje är. Om vår utrikesminister gör anspelningar som är helt emot regeringsprogrammet och mot Finlands officiella ståndpunkt skadas Finlands anseende. Hur ska trovärdigheten i Finlands linje garanteras?

 

Värderade talman,

Vi behöver mer Europa, inte mindre. Det är Svenska riksdagsgruppens entydiga ståndpunkt. Det är nyttigt för var och en, också i den här salen, att fundera var vi skulle vara utan EU.

Utan EU skulle vi sakna potentialen med en stark inre marknad, utvecklade regioner, ERASMUS-studentutbytet, fria rörligheten, miljö- och klimatsamarbetet, Schengenavtalet och den gemensamma valutan. För att inte glömma freden och säkerheten, som EU har garanterat i 70 år.

Nu behöver Finland ännu mer än tidigare vara en aktör som tar ansvar och söker lösningar för Europas framtid. Alla vet att det starkaste stödet för Brexit fanns hos den äldre befolkningen. Skulle de unga britterna ha fått bestämma skulle det aldrig ha blivit något utträde.

 

Vi bör ge de unga framtidstro för ett bättre Europa och ett bättre öppnare EU. Det lyckas inte om medlemsländer kryper in i sitt skal och blinda för de gemensamma fördelarna börjar försvara enbart egna intressen.

Vår vision är ett öppet, optimistiskt, mer socialt, jämställt och tolerant Europa.

Till följd av Brexit har Europa, EU och medlemsländernas ledare och regeringar orsak att se sig i spegeln. EU ska kunna kritiskt se över sina funktioner så att unionen på riktigt kan vinna medborgarna på sin sida.

Statsminister Sipilä har rätt då han säger att brytningslägen även innebär möjligheter, om man förstår att utnyttja dem.

 

Den brittiska folkomröstningen visar att rådgivande folkomröstningar måste användas med urskiljning. Genom att ge stort rum för osanna populistiska yttringar, som trummas ut av den oseriösa tabloidpressen, sätts mycket på spel.

Då vi summerar detta ska det också bli sagt att det brittiska folket blev under kampanjen bedraget med direkta lögner som saknar motstycke. Att reklamaffischer på bussar lovade 350 miljoner pund till för vården varje vecka om landet lämnar EU är kanske det mest flagranta exemplet. Om detta skulle handla om annat än politik skulle det betraktas som grovt bedrägeri – varken mer eller mindre.

 

Svenska riksdagsgruppen säger nej till högerpopulisternas framfart i Europa. Vi vill erbjuda ett annat alternativ som bygger på ansvar för ett bättre gemensamt Europa.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30