Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2017-2020.

22.06.2016 kl. 14:05
Gruppanförande, Svenska riksdagsgruppen
ledamot Mats Nylund 22.6 29016

Ärade talman, arvoisa puhemies!

 

Svenska riksdagsgruppen förenar sig i regeringens ekonomiska lägesbild. Vi behöver en bättre sysselsättning, vi behöver ett uppsving för vår export och vi behöver anpassa den offentliga ekonomin. Men, vi kan inte omfatta regeringens åtgärder. Vi kan inte godkänna massiva nedskärningar i utbildningen och biståndet eller en nedmontering av sjukhusnätet. I politiken är det alltid möjligt att välja annorlunda. Det handlar om värderingar.  Det har vi visat i vår egen alternativa budget och kommer att visa på nytt inkommande höst.

 

Det är i sig bra att de så kallade konkurrenskraftsavtalet nu äntligen uppnåtts. Men vi måste kunna vara ärliga. Avtalet är en inkomstpolitisk uppgörelse, inte en historisk reform. En bra början alltså, men vi måste höja ambitionsnivån. Arbetsmarknadsreformerna måste fortsätta. Det finns inte andra utvägar. Företagen bör få ordentliga verktyg för lokala avtal, utkomstskyddet måste vara mer sporrande och arbetsförmedlingen mer effektiv.

 

Ärade talman

 

”Att arbeta är bra så länge man inte glömmer bort att leva” säger ett afrikanskt ordspråk. Sjukfrånvaror och sjukpensioneringar förorsakar enorma kostnader åt samhället. Enligt professor Guy Ahonen handlar det om ca 25 miljarder euro årligen. Dessutom är det alltid fråga om en individuell tragedi, då en person i arbetsför ålder förlorar sin arbetsförmåga. Satsningar på arbetsvälmående betalar sig alltid mångfaldigt tillbaka.  Därför är det beklagligt att varken regeringen eller arbetsmarknadsparterna har visat något intresse att lyfta upp välmående i arbetslivet då man sytt ihop konkurrenskraftsavtalet.

SFP:s tankesmedja Agenda har idag publicerat en rapport gjord av Guy Ahonen. I rapporten föreslås satsningar på förbättrad personalproduktivitet genom att öka välbefinnandet i arbetet på alla nivåer i samhället. Satsningarna skulle möjliggöra ett produktivitetslyft på upp till 20 procent för vår ekonomi. Bästa statsminister, Svenska riksdagsgruppen ställer detta förslag också till regeringens förfogande. Vi är beredda att hjälpa.

 

”En konservativ är en statsman som är förtjust i rådande missförhållanden till skillnad från liberalen som vill ersätta dem med andra” sade den amerikanske författaren Ambrose Bierce i tiderna.  Vårt lands sysselsättningsstatistik talar sitt tydliga språk. Till exempel i Sverige är unga kvinnors sysselsättningsnivå betydligt högre än hos oss. Vårt nuvarande familjeledighetssystem och hemvårdstöd skapar inte incitament för kvinnor att delta i arbetslivet. Tvärtom, de hämmar jämställdheten på arbetsmarknaden. Sipiläs regering har gjort ett klart ideologiskt val, då den inte vill främja kvinnors karriärmöjligheter och löne- samt pensionsutveckling.

 

Svenska riksdagsgruppen föreslår att det görs en familjepolitisk helhetsreform. Föräldraledigheterna bör förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Hemvårdsstödet bör göras mer sporrande. Också dagvården behöver en ny modell nu när regeringen skrotat den subjektiva dagvårdsrätten. Vi vill trygga alla barn en kvalitativ småbarnspedagogik. Det är också en viktig förutsättning för att jobb och familjeliv ska kunna kombineras. Till exempel i Sverige har varje barn, från och med tre års ålder, rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. Vi kommer att utreda ifall den svenska eller någon annan modell kunde vara ett alternativ för Finland.

 

”Det ska alltid vara lönsamt att arbeta” är ett ofta upprepat citat. Men lika sant är det som Charles de Gaulle i tiderna uttryckte: ”I politiken räknas inte avsikterna, endast resultaten.” Vi måste därför skrida från ord till handling. Vi behöver en skatteväxling där tyngdpunkten i beskattningen förskjuts från beskattningen av arbete på beskattning av konsumtion. Svenska riksdagsgruppen tror på de dynamiska effekterna av en sänkt inkomstbeskattning. Inkomstbeskattningen bör bli lägre, samtidigt som mervärdesbeskattningen kan höjas en aning.

 

Ärade talman,

Det tre större helheter som Svenska riksdagsgruppen nu föreslår är ett trovärdigt och verkställbart alternativ för Finland.   Statsminister Sipilä, vi hoppas att regeringen lyssnar och tar lyra.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15