Ledarskap

19.06.2016 kl. 08:32
Tre partier valde nya partiordförande senaste helg. Alla värda att gratuleras och allra gladast är jag förstås över att den mycket kompetenta Anna-Maja nu ska leda vårt parti.

Samlingspartiets nyvalda ordförande Petteri Orpo kommer att bli ny finansminister och det innebär att det kommer att ske flera ministerbyten. Som ett av sina första förslag lyfte Orpo fram behovet av att öka antalet ministrar för att göra regeringen mera funktionsduglig. Trots att kravet på basen av tidningsuppgifter också fick stöd hos Sannfinländarna så motsatte sig statsminister Sipilä förslag och regeringen fortsätter som tidigare med 14 ministrar. Det var en stor felbedömning från första början tillsätta en regering där ministrar till och med har flera ministerier att sköta och tyvärr verkar statministern låta sin egen prestige gå före regeringens bästa också nu.

 

De två ministrar som har de mest överdimensionerade ansvarsområden är arbets- och justitieminister Jari Lindström samt jord- och skogsbruksminister och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Eftersom jag med mina ansvarsområden följer Tiilikainen på nära håll så ser jag hur utmanande hela arrangemanget är och kan konstatera att det går ut över beslutsfattandet.

 

Senaste regering hade en jord- och skogsbruksminister med egen statssekreterare, en miljöminister som också hade egen statsminister och en bostadsminister. Statsekreterarna är de enda som kan ersätta ministern i EU:s olika ministerråd så de ministrar som inte har någon statsekreterare ska själv var på plats i Bryssel varje möte för att Finlands plats inte ska stå tom. Det innebär att Kimmo Tiilikainen ska försöka sköta uppgifter som fem personer delade på i den senaste regeringen. Det säger sig självt att det är omöjligt.

 

Makten finns alltid någonstans och hinner inte ministern ta den så är det tjänstemän som sköter ärendena eller så blir de oskötta. Problemet med det är inte att tjänstemännen skulle sakna kompetens utan deras position innebär att de inte kan göra nödvändiga politiska beslut. Till det har vi folkvalda och politiskt tillsatta statssekreterare som byts ut när valperioden är slut i enlighet med folkets vilja.

 

Problemet kom tydligt fram i tisdags när regeringen svarade på fyra oppositionspartiers interpellation om regeringens jordbrukspolitik. Trots att jordbruket lever i sin djupaste ekonomiska kris sedan nödåren under kriget så skjuts livsavgörande beslut fram till hösten. Så här kan det inte få fortsätta. Jord- och skogsbruket förtjänar faktiskt en egen minister!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35