Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

17.06.2016 kl. 08:10

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.

Eva Biaudet och Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00