Interpellationsdebatt om jordbruket 14.6 2016

14.06.2016 kl. 15:00
Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

I förra veckan ringde en bondekollega mig. Hans gård är vad man skulle kunna kalla en modellgård för det finländska familjejordbruket. 110 hektar åker och 70 kor. Gården deltar aktivt i maskinsamarbete för att hålla kostnaderna nere. Skuldsättningen är rimlig eftersom det är cirka åtta år sedan han byggde sin ladugård. Bonden själv är utbildad inom sektorn och i 40-årsåldern och jobbar heltid på gården tillsammans med en anställd. Frun jobbar utanför gården och de tre barnen går i skola. Det borde gå lysande men vad var hans budskap?
Mjölklikviden har sjunkit drastiskt, jordbruksstöden har krympt. Nästan en fjärdedel av omsättningen har försvunnit. Fodret och gödseln har blivit dyrare och enda orsaken att familjejordbruket kan hålla igång är att banken accepterar att låneamorteringar skjuts på framtiden.

Hans budskap var entydigt; Mats, det här går inte längre.

 

Bästa regering, reagera nu – innan det är för sent.

Det är det vi vill säga i interpellationen.

Jordbruket i Finland genomgår nu en akut kris. Därför gjorde regeringen ett fundamentalt fel då den i årets andra tilläggsbudget inte reserverade medel för att utan dröjsmål få till stånd ett krispaket för vårt lantbruk.

Nu uppsköts åtgärderna till hösten, vilket i praktiken betyder att Finland inte får de nödvändiga förhandlingarna med EU som krispaketet förutsätter genomförda förrän på nästa års sida.

Regeringen hade nog råd att i den andra tilläggsbudgeten avsätta 144 miljoner euro för det bottenlösa hål som Talvivaara utgör, men fann inget stöd för jordbruket. Varför valde man att göra såhär? En tredjedel av anslaget till Terrafame borde ha gått till jordbruket och därmed skulle man direkt ha kommit igång med krispaketet för jordbruket som inte kan vänta. Till kapitaliseringen av Terrafame hade man väl hunnit återkomma till i nästa tilläggsbudget som kommer på hösten.

 

Värderade talman,

Det ligger i allas intresse att jordbruket i Finland vilar på en hållbar grund. Konsumenterna värdesätter i allt högre grad ren mat som är närproducerad.

Jordbrukarna har heller aldrig fått ett så starkt stöd från allmänheten som under den uppmärksammade traktormarschen den 11 mars i Helsingfors.

Med vad gör regeringen? Jag vet att mina kolleger över hela partifältet i jord- och skogsbruksutskottet har insett situationens allvar och jag vet att minister Tiilikainen har förberett ett krispaket, men varför når det inte fram till beslut?

 

Har regeringen tappat greppet i EU-politiken? Eller hur förklarar man att Finland inte lyckats förhandla fram bättre kompensation för det givna bortfall som naturligtvis vi i högre grad än andra drabbats av på jordbrukssidan då sanktionspolitiken hämmat handelsutbytet med Ryssland? Regeringen borde sluta lyssna på euroskeptikernas viskningar och föra in Finland på nytt in i EU:s kärna. Det är där många av de viktiga besluten för lantbruket fattas – och med halvdana insatser har vi ingenting där att hämta.

 

Värderade talman,

Om man ser i ett litet längre perspektiv kan man säga att det bland övriga partier har varit ganska svårt att hitta krafter som har velat stöda det finländska jordbrukets sak. Exempelvis i den förra regeringen var SFP:s ministrar ganska ensamma i sitt försvar av drägliga verksamhetsförutsättningar för jordbruket.

Nu bör vi ändå se framåt och få till stånd åtgärder för att hjälpa jordbruksföretagarna över den akuta krisen och på lång sikt skapar framtidstro för det finländska jordbruket.

Svenska riksdagsgruppen anser att det är dags att gå från ord till handling då det gäller revideringen av lagen om offentlig upphandling. Där bör införas samma stränga produktionskrav på importerade livsmedel som gäller för den inhemska produktionen.

Det ska vara samma höga miljö- och djuretiska krav för alla.

 

Värderade talman,

Vi måste inse att lantbruket är nu i den djupaste ekonomiska svackan som varit under Finlands EU-medlemskap. Enligt LUKES prognos kommer lantbruksinkomsten för 2015 att totalt sett halveras från 2014.

Varningsklockorna borde ringa.

Svenska riksdagsgruppens budskap är i korthet:

1) Vi förstår att landets regering inte kan höja världsmarknadspriserna men vi accepterar inte att en ensam yrkeskår ska stå för kostnaderna för den i sig berättigade handelsbojkotten mellan väst och Ryssland.

2) Vi accepterar konkurrens men vi kan aldrig omfatta att våra barn i skolan, våra äldre på ådringshem och de sjuka på våra sjukhus äter importerad mat som skulle vara olaglig att producera i Finland.

3) Vi förutsätter att jordbruksstöden kommer i tid.

 

Värderade talman,

Jag stöder ledamot Östmans förslag om misstroende.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00