Finland i form - tillsammans

06.06.2016 kl. 09:14
Det var en lättad statsminister som kvart över nio på fredag kväll kunde tweeta att han gläds åt att ett ”historiskt (konkurrenskrafts)avtal har fötts”. Bara några minuter innan hade metallarbetarnas fackförbunds styrelse beslutat att man är med i avtalet.

Att metallarbetarnas 70 000 anställda var med i konkurrenskraftsavtalet var villkoret för att såväl servicefacket PAMs 400 000 anställda skulle vara med samt att skogsindustrin skulle kunna godkänna det från sin sida.

 

Regeringen hade å sin sida sagt att minst 80 % av alla branscher måste täckas av avtalet för att det alls ska vara tillräckligt. Utan metallarbetarna och PAM skulle det ha varit omöjligt att uppnå. Men metallarbetarnas positiva beslut innebär nu att 85 % av alla branscher täcks av avtalet.

 

Beslutet var mycket efterlängtat för statsminister Juha Sipilä och regeringen som helhet. Då regeringen inledde sitt arbete för ett drygt år sedan var regeringens viktigaste prioritering att genomföra åtgärder för att höja konkurrenskraften i landet.

 

Regeringen var så självsäker att statsministern myntade uttrycket: Tulos tai ulos. En bra svensk översättning kunde kanske vara framgång eller avgång. Regeringen spände alltså bågen så hårt att man sa att man avgår om man inte får resultaten till stånd. Men, det visade sig vara långt ifrån så lätt som regeringen hade trott.

 

Konkurrenskraftsavtalet hette från början samhällsfördraget, men behövde byta namn då det gått på grund flera gånger på grund av regeringens till en början buffliga stil. Samhällsfördraget skulle pressas igenom med hot och tvång. Konkurrenskraftsavtalet har i stället uppnåtts genom förhandlingar mellan arbetsmarknadsparterna där regeringen satt ramarna. Till sin hjälp har regeringen haft morot och piska, men man har inte deltagit i förhandlingarna.

 

Om man inte hade kommit överens hade regeringen behövt genomföra lagar som gått in på områden som arbetsmarknaden traditionellt skött. De lagarna hade varit en pina att genomföra och skulle ha slagit ojämnt, inneburit konflikter på arbetsmarknaden och risker för alla parter. Ingen ville ha dessa.

 

Kvar i byrålådan fanns också regeringens beska nedskärningslista som skulle träda i kraft ifall man inte lyckades höja konkurrenskraften. På den listan fanns 1,5 miljard i nedskärningar i allt ifrån barnbidrag till nettolönesystemet till passagerarsjöfarten. Det senaste med enorma effekter för Åland. Regeringen hade i och för sig redan meddelat att man inte kommer skära i passagerarstöden, men det är ändå skönt att hela denna lista nu förpassas till papperskorgen.

 

Som morot har regeringen gett löften om skattelättnader. Om minst 80 % av alla branscher omfattas i avtalet sänks skatten på arbete. Skattelättnaderna ska finansieras med de nya jobb som väntas skapas av detta avtal.

 

I praktiken betyder avtalet att de flesta anställda i Finland nu kommer behöva arbeta 24 timmar längre per år till samma lön. För offentligt anställda, även om Åland här har egna avtal för vissa sektorer, betyder avtalet även att semesterpenningen minskas med 30 % tre år framåt, 2017-2019. I övrigt genomförs mindre konkurrenshöjande ändringar som dock har små eller obefintliga effekter för arbetstagare i praktiken.

 

Det primära syftet med avtalet är att förbättra företagens kostnadskonkurrenskraft och därigenom öka antalet nya arbetsplatser. Finland har idag närmare 400 000 arbetslösa och var tionde euro i statsbudgeten är lånade pengar samtidigt som man blivit omkörda av Sverige och Tyskland gällande konkurrenskraft. Avtalet har möjlighet att innebära en nystart för tillväxt, investeringar och jobbskapande. Om det lyckas kommer det snabbt att betala sig tillbaka för samhället som helhet även om jag förstår att det inte är roligt att jobba 24 timmar mer per år utan mer betalt.

 

Konkurrenskraftsavtalet betyder också att förtroende nu kan återbyggas och visar att samarbete alltid vinner över hot. Om vi alla hjälps åt kan vi hitta de fungerande lösningarna tillsammans, som ex. för chipsfabriken. Det var därför glädjande att statsministern i torsdags under riksdagens TV-direktsända frågetimme tog upp arbetet för chipsfabriken på Åland som ett föredöme för hela det finska samhället. Det var roligt och visar att Åland kan visa vägen för hela landet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15