Ökat skattetryck

04.06.2016 kl. 05:44
Den kommande vårdreformen för med sig höjda skatter för en stor del av kustbefolkningen. Samtidigt försvinner mer än hälften av kommunernas budget.
Regeringens vårdreform innebär att ansvaret för både social- och hälsovården överförs från kommunerna till de nya landskapen från och med år 2019. Det handlar således om en historiskt stor förändring. Detta betyder också att en allt större del av skatterna i framtiden betalas till staten istället för kommunerna. Exakt hur stor andel det handlar om är tillsvidare oklart.

Redan i det här skedet står det klart att den förestående förändringen blir besvärlig ifall staten kapar bort samma andel av budgeten från samtliga kommuner. Förlorarna i reformen blir de kommuner som har en förhållandevis frisk befolkning, de som satsat på förebyggande åtgärder och de som ordnar sin vård och omsorg effektivt. Det här handlar exempelvis om Grankulla, Esbo och Vanda samt många andra kommuner längs kusten. I dessa kommuner har det nu varit möjligt att satsa en större del av kommunalskatten på annan service som dagvård och utbildning. Om regeringens planer förverkligas betyder det att dessa kommuner tvingas höja kommunalskatten för att kunna behålla nuvarande servicenivå. Alternativet är att skära i servicen.

Enligt beräkningar (HS 18.5.) skulle detta betyda att Esbo borde höja skatteöret med två procentenheter och Grankulla med fyra. Det här är inte rättvist. Det är skäl att komma ihåg att det redan i och med det nuvarande skatteutjämningssystemet överförs stora summor från exempelvis huvudstadsregionen till andra kommuner med sämre ekonomi. 

Det är föga överraskande att Centern är den drivande kraften bakom allt detta. Centern har använt vårdreformen som ett redskap att uppnå sin långvariga dröm om en landskapsförvaltning. Tyvärr är det ganska uppenbart att reformens egentliga syfte, det vill säga att garantera en jämlik vård för medborgarna, har fått ge vika för regionalpolitiken. Ingenting tyder heller på att reformen skulle medföra några verkliga inbesparningar, tvärtom. Därför är det anmärkningsvärt att också samlingspartiet är med och driver denna utveckling.

Det är absolut nödvändigt att förnya kommunernas statsandelssystem så att de kommuner som skött sig inte lider till följd av det förändringarna som nu sker. Det är inte hållbart att straffa dem som satsat på förebyggande åtgärder och effektiva vårdprocesser.

 
Carl Haglund

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00