Ökat skattetryck

04.06.2016 kl. 05:44
Den kommande vårdreformen för med sig höjda skatter för en stor del av kustbefolkningen. Samtidigt försvinner mer än hälften av kommunernas budget.
Regeringens vårdreform innebär att ansvaret för både social- och hälsovården överförs från kommunerna till de nya landskapen från och med år 2019. Det handlar således om en historiskt stor förändring. Detta betyder också att en allt större del av skatterna i framtiden betalas till staten istället för kommunerna. Exakt hur stor andel det handlar om är tillsvidare oklart.

Redan i det här skedet står det klart att den förestående förändringen blir besvärlig ifall staten kapar bort samma andel av budgeten från samtliga kommuner. Förlorarna i reformen blir de kommuner som har en förhållandevis frisk befolkning, de som satsat på förebyggande åtgärder och de som ordnar sin vård och omsorg effektivt. Det här handlar exempelvis om Grankulla, Esbo och Vanda samt många andra kommuner längs kusten. I dessa kommuner har det nu varit möjligt att satsa en större del av kommunalskatten på annan service som dagvård och utbildning. Om regeringens planer förverkligas betyder det att dessa kommuner tvingas höja kommunalskatten för att kunna behålla nuvarande servicenivå. Alternativet är att skära i servicen.

Enligt beräkningar (HS 18.5.) skulle detta betyda att Esbo borde höja skatteöret med två procentenheter och Grankulla med fyra. Det här är inte rättvist. Det är skäl att komma ihåg att det redan i och med det nuvarande skatteutjämningssystemet överförs stora summor från exempelvis huvudstadsregionen till andra kommuner med sämre ekonomi. 

Det är föga överraskande att Centern är den drivande kraften bakom allt detta. Centern har använt vårdreformen som ett redskap att uppnå sin långvariga dröm om en landskapsförvaltning. Tyvärr är det ganska uppenbart att reformens egentliga syfte, det vill säga att garantera en jämlik vård för medborgarna, har fått ge vika för regionalpolitiken. Ingenting tyder heller på att reformen skulle medföra några verkliga inbesparningar, tvärtom. Därför är det anmärkningsvärt att också samlingspartiet är med och driver denna utveckling.

Det är absolut nödvändigt att förnya kommunernas statsandelssystem så att de kommuner som skött sig inte lider till följd av det förändringarna som nu sker. Det är inte hållbart att straffa dem som satsat på förebyggande åtgärder och effektiva vårdprocesser.

 
Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00