Måttet är rågat för våra bönder

04.06.2016 kl. 06:28
För ungefär 3 månader sedan var Senatstorget i Helsingfors en parkeringsplats för traktorer. Cirka 5000 jordbrukare från hela landet samlades till demonstration för att påminna regeringen om att det finländska jordbruket för tillfället befinner sig i kris

Sanktionerna mot Ryssland, försenade stödbetalningar, sänkta priser och utmanande väderförhållanden har slagit hårt mot vår inhemska matproduktion och bönderna har all rätt att vara upprörda! Det var en av de största bondemanifestationerna man sett i vår huvudstad. Ett nödrop från våra jordbrukare och en klar signal och vädjan om att något måste göras. Och vad har hänt? Jo, ingenting!

Det hade funnits en chans att korrigera saken då regeringen i veckan gav sin andra tilläggsbudget för i år. Men den chansen togs inte, vilket är svårt att förstå.

Den centerledda regeringen har inte med en enda konkret åtgärd visat att man vill underlätta vardagen för våra jordbrukare. Efter demonstationen i mars skedde en del förändringar på chefsnivå på Landsbygdsverket men utöver det har åtgärderna lyst med sin frånvaro. I regeringsprogrammet står det skrivet att den finländska matproduktionens lönsamhet ska förbättras och att den tunga byråkratin ska lättas. Detta är målsättningar som jag gärna omfattar, men jag undrar när regeringen tänker ta itu med arbetet att förverkliga dem? Det börjar nämligen blir ganska bråttom.

Att jordbrukarna inte fått sina stöd utbetalda i tid är fullkomligt oacceptabelt! Vilken annan yrkesgrupp skulle vänta på sin lön på samma sätt som bönderna tvingas göra? Dessutom har jordbrukets inkomster sjunkit med ca 40 procent under de senaste åren. I medeltal har inkomsterna sjunkit till 9 700 euro per gård enligt Naturresurscentralen (Luke).

Det är otroligt viktigt att vi har tillgång till inhemsk och närproducerad mat i framtiden. Vi är många som vill äta grönsaker, kött, fisk och spannmål från finländska gårdar, och kunna lita på att maten vi äter är ren och högklassigt producerad. Därför kan vi inte lämna våra matproducenter i en sådan utsatt situation som de nu är i.

Jag och mina kollegor i Svenska riksdagsgruppen anser att situationen är så ohållbar att vi tillsammans med Kristdemokraterna, de Gröna och Vänsterförbundet valt att göra en interpellation om regeringens jordbrukspolitik. Regeringen har helt enkelt inte visat att den tagit lantbrukskrisen på allvar. Vi vill se till att regeringen öppnar ögonen och skrider till konkreta åtgärder, för det behövs nu.

Låt mig också passa på att gratulera alla nyblivna studenter och alla som nu fått sin examen. Låt ”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor” också inge hopp om en ljusnande framtid för vårt lantbruk.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00