Måttet är rågat för våra bönder

04.06.2016 kl. 06:28
För ungefär 3 månader sedan var Senatstorget i Helsingfors en parkeringsplats för traktorer. Cirka 5000 jordbrukare från hela landet samlades till demonstration för att påminna regeringen om att det finländska jordbruket för tillfället befinner sig i kris

Sanktionerna mot Ryssland, försenade stödbetalningar, sänkta priser och utmanande väderförhållanden har slagit hårt mot vår inhemska matproduktion och bönderna har all rätt att vara upprörda! Det var en av de största bondemanifestationerna man sett i vår huvudstad. Ett nödrop från våra jordbrukare och en klar signal och vädjan om att något måste göras. Och vad har hänt? Jo, ingenting!

Det hade funnits en chans att korrigera saken då regeringen i veckan gav sin andra tilläggsbudget för i år. Men den chansen togs inte, vilket är svårt att förstå.

Den centerledda regeringen har inte med en enda konkret åtgärd visat att man vill underlätta vardagen för våra jordbrukare. Efter demonstationen i mars skedde en del förändringar på chefsnivå på Landsbygdsverket men utöver det har åtgärderna lyst med sin frånvaro. I regeringsprogrammet står det skrivet att den finländska matproduktionens lönsamhet ska förbättras och att den tunga byråkratin ska lättas. Detta är målsättningar som jag gärna omfattar, men jag undrar när regeringen tänker ta itu med arbetet att förverkliga dem? Det börjar nämligen blir ganska bråttom.

Att jordbrukarna inte fått sina stöd utbetalda i tid är fullkomligt oacceptabelt! Vilken annan yrkesgrupp skulle vänta på sin lön på samma sätt som bönderna tvingas göra? Dessutom har jordbrukets inkomster sjunkit med ca 40 procent under de senaste åren. I medeltal har inkomsterna sjunkit till 9 700 euro per gård enligt Naturresurscentralen (Luke).

Det är otroligt viktigt att vi har tillgång till inhemsk och närproducerad mat i framtiden. Vi är många som vill äta grönsaker, kött, fisk och spannmål från finländska gårdar, och kunna lita på att maten vi äter är ren och högklassigt producerad. Därför kan vi inte lämna våra matproducenter i en sådan utsatt situation som de nu är i.

Jag och mina kollegor i Svenska riksdagsgruppen anser att situationen är så ohållbar att vi tillsammans med Kristdemokraterna, de Gröna och Vänsterförbundet valt att göra en interpellation om regeringens jordbrukspolitik. Regeringen har helt enkelt inte visat att den tagit lantbrukskrisen på allvar. Vi vill se till att regeringen öppnar ögonen och skrider till konkreta åtgärder, för det behövs nu.

Låt mig också passa på att gratulera alla nyblivna studenter och alla som nu fått sin examen. Låt ”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor” också inge hopp om en ljusnande framtid för vårt lantbruk.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15