Trots att Finland var först i världen med att göra kvinnor politiskt valbara dröjde mer än 50 år innan andelen kvinnor i riksdagen översteg 10 procent.

– År 1991, då jag första gången blev invald i riksdagen, var 38,5 procent av de invalda ledamöterna kvinnor, vilket då var ett nytt världsrekord. Tyvärr har den procentuella andelen kvinnliga ledamöter sedan dess inte märkbart stigit, det är förkastligt att vi på 25 år inte kommit längre än så, säger riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP).

Hon betonar att då man mäter mänsklig utveckling idag utgår mätarna alltid från hur väl kvinnors ställning och jämställdhets utvecklats. På onsdagen firade riksdagen med ett jubileumsplenum 110 år av kvinnors rösträtt.

Svenska riksdagsgruppen föreslår att man skall sträva efter att det efter nästa riksdagsval skall finnas 50 procent kvinnor bland de sittande ledamöterna.

Efter 110 år av arbete kvarstår ännu många av de utmaningar kvinnor genom tiden försökt lyfta fram. Många jämställdhetsproblem skulle gå att lösa genom lagstiftning. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att föräldraledigheten ändras till 6+6+6 modellen, så att papporna mer jämlikt ansvarar för vården av sina barn.

– Forskningen visar att kvinnor tappar i lön och faller efter i karriären när familjen får barn. Karikerat kan man säga kvinnorna stannar hemma med barnen, medan männen avancerar och får lönepåslag. Kvinnornas tid i arbetslivet blir kortare, och de får lägre lön och kännbart lägre pension. Det finns således en förklaring till att mer än en tredjedel av alla kvinnor över 75 är låginkomsttagare.