- Jag är glad att arbetsgruppen föreslår en bredare valfrihet. Speciellt på större orter kan valfriheten förbättra möjligheterna till service på svenska. Utjämnandet av kostnader är också bra. SFP har länge efterlyst en sk. pengarna följer patienten –modell, som skulle möjliggöra en bred valfrihet. Modellen, om den genomförs bra, kan vara en injektionsspruta för småföretagare inom vård och omsorgsbranschen, säger svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.
Utredningsmännen föreslår att staten besluter om vilken service som hör till valfriheten och hur de olika servicealternativen ersätts. Staten skulle fastslå kraven på producenterna samt patienternas rättigheter och avgifternas storlek.
- Att jämställa kundavgifterna förbättrar möjligheterna till valfrihet. Kundernas möjligheter att få service förbättras om de fritt kan välja mellan offentliga, privata eller tredje sektorns producenter. Social- och hälsovårdscentralen får ändå inte bli en portvakt som bromsar upp tillgången till vård.
- Samtidigt är jag orolig för avsaknaden av de språkliga aspekterna i rapporten. Den fortsatta beredningen bör ta de språkliga rättigheterna i beaktande, och se till att de kommer med i valfrihetslagen. Någon språklig konsekvensbedömning lär vi ju inte få denna gång heller.
Henriksson välkomnar valfrihet
01.06.2016 kl. 09:34
Arbetsgruppen som utrett patienternas valfrihet i vårdreformen överlämnade idag sin rapport åt familje- och omsorgsminister Juha Rehula. Utredningsgruppen föreslår att valfriheten skulle genomföras via en tvåstegsmodell. I modellen skulle patienten först välja en social- och hälsovårdscentral, som erbjuder ett utbud av grundservice. Kunden skulle välja hälsovårscentral för minst ett halvt år åt gången.
Gruppanföranden |
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om internationell krishantering
Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16
Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal
Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden.
Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37
Remissdebatt om statsbudgeten för 2008
Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
