Inte en hållbar grund

28.05.2016 kl. 10:52
På torsdagen för en vecka sedan gav regeringen och social- och hälsovårdsminister Rehula (C) sitt lagförslag om vilka 12 centralsjukhus som skall ha fulljour i framtiden.

 Kommunerna och andra aktörer har tid på till hösten att ge sina utlåtanden till ministeriet. Som bekant finns Vasa centralsjukhus som det enda som också i praktiken fungerar på båda våra nationalspråk, finska och svenska, inte med bland de tolv. Istället är det Seinäjoki centralsjukhus som enligt förslaget blir fulljoursjukhus och ska betjäna Österbotten.

 

Under hela våren har lobbyverksamhet för Vasa varit intensiv. Tjänstemannakontakter, politiska kontakter, stora mängder fakta och goda argument för att just Vasa ska få fulljour har framförts. Det senaste mötet med minister Rehula hölls på fredagen efter att beslutet fattats. Då träffade de österbottniska riksdagsledamöterna, ledningen för Vasa centralsjukhus och representanter för vårt landskapsförbund minister Rehula och fick hans syn på beslutet. Ministern poängterade att nu är det landskapet själv som ska ge förslag till vad som ska finnas i Vasa efter 2018. Däremot valde han att inte säga något om vad hans lagförslag på riktigt innebär.

 

Lagförslaget innebär nämligen att de ekonomiska resurserna styrs bort från Vasa och andra centralsjukhus som inte får fulljour. Det innebär tilläggsresurser för de som får fulljour. Det innebär att andra operationer än dagkirurgi i praktiken upphör på våra kretssjukhus som Malmska i Jakobstad. Detta lagförslag är det första konkreta i det jättepaket som kallas Sote-reformen om ska spara 3 miljarder euro. Att med ett sådant upplägg rulla bollen tillbaka till österbottningarna är inte speciellt ärligt. "Ni får själva bestämma hur ni ska ha det" sa minstern. Han valde att inte säga, att vi inte kommer att får några pengar för att göra det.

 

Det här visar med all önskvärd tydlighet vad som händer när SFP inte ryms med i regeringen. De tre partier som nu sitter vid makten, och framför allt centerpartiet ser inte vilket sjukhus som har flest specialiteter, det vill säga Vasa. De ser inte var näringslivet blomstrar och var befolkningstillväxten finns, i Österbotten. De bryr sig inte om vilket sjukhus som betjänar nästan 100 000 svenskspråkiga utan styr resurserna till ett landskap där de svenskspråkig räknas i hundratal. Det minister Rehula och regeringen sett på är var de har sina väljare. Det är inte en hållbar grund att bygga samhället på.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30