Uppgång och fall, och uppgång

28.05.2016 kl. 08:02
I onsdags aviserade Microsoft att man i praktiken stänger de sista delarna av Nokias mobiltelefonavdelning, en verksamhet man köpte för bara två år sedan.

Det är viktigt att nu inte gräva ner sig i dysterhet över att sagan om Nokias mobiltelefoner, i alla fall för tillfället, är all. I stället måste vi titta framåt mot nya uppgångar. För flera branscher i dagens Finland växer och ser ljust på framtiden.

 

Samma dag som Microsofts besked kom just en sådan ljuspunkt. En nyhet angående att den finländska livsmedelsexporten förra året växte med 200 miljoner euro, trots att Rysslandsmarknaden nästan helt fallit bort. Förlusten av Rysslandsmarknaden, som beräknas vara värd 300 miljoner euro per år, är nästan helt kompenserad – på bara ett års tid – med nya marknader i framförallt Japan, Kina och Sydkorea.

 

Livsmedelsexportprojektet Food from Finlands ambition är att livsmedelsexporten fram till år 2020 ska fördubblas från dagens 1,5 miljarder euro till 3 miljarder euro. Ett ambitiöst mål, men som inte är orealistiskt. I Finland har vi själva länge inte insett värdet i det som vi kan producera – rent, miljövänligt och gott. Det är en insikt som nu ändrar i snabb takt. På Åland har vi otroliga livsmedelsföretag och det är därför inte en slump att åländska företag är överrepresenterade på Food from Finlands företagslista.

 

Jag besöker regelbundet gårdar och livsmedelsproducenter för att höra deras framtidsplaner, utmaningar och verklighet. På Åland och i Finland kan vi inom jordbruket stoltsera med ett miljöarbete i framkant i en internationell jämförelse. Vi har också en väldigt låg användning av medicin åt djur. Då man i flera länder överanvänder bland annat antibiotika riskerar det leda till antibiotikaresistens. Men djur som är lyckliga och mår bra, på alla de gårdar jag besökt, blir mer sällan sjuka. Att få rena livsmedel borde vara en global folkhälsofråga, men innan det är det så är det i alla fall en konkurrensfördel för att nå de kunder som vill veta vad de äter.

 

Utmaningen för åländska producenter är inte kvaliteten på det man producerar, utan hur man ska nå ut till rätt kunder. Att börja med hela världen som exportmarknad är inte nödvändigt. I våra närområden i Helsingforsregionen, Mälardalen och Åbo finns redan stora marknader för våra förhållandevis små åländska gårdar och företag. Bl.a. Chipsters, Granlids, Grannas, Karl-Ehrs, Stallhagen, ÅCA och ÅTH är redan normala inslag i många matbutiker i Helsingfors – för att inte tala om Taffel. Men själv tror jag att den åländska exporten av livsmedel bara är i sin linda, på samma sätt som Finlands livsmedelsexport i stort.

 

Men då vi är relativt små måste vi hjälpas åt och fokusera med systematik. Lena Brenner, Liz Mattsson och Harriet Strandvik har gjort ett stort arbete för att lyfta profilen på det åländska livsmedelsklustret och här finns massor med potential. Livsmedelsklustret handlar inte heller bara om livsmedel utan också om gårdsturism, något som Skördefesten och Visit Åland jobbar mycket med.

 

Från politiskt håll är det viktigt att vi hela tiden bekantar oss med den verklighet som producenterna lever i så att vi kan minimera onödig byråkrati och regler för att få saker att fungera i praktiken samtidigt som vi hjälps åt och kan stöda miljösatsningar. Här kan vi göra mera. Det gäller också att vi ser till att producenterna får sina stöd i tid, något de nu inte har fått. Även om de senaste signalerna kring stödutbetalningarna nu är mer positiva så behöver jord- och skogsbruksministeriet göra ännu mer för att få ordning på landsbygdsverket.

 

I skuggan av Nokias fall växer det fram nya sektorer. Livsmedelsföretagens rena, miljövänliga och goda livsmedel är en sådan där vi har enorma möjligheter.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35