Uppgång och fall, och uppgång

28.05.2016 kl. 08:02
I onsdags aviserade Microsoft att man i praktiken stänger de sista delarna av Nokias mobiltelefonavdelning, en verksamhet man köpte för bara två år sedan.

Det är viktigt att nu inte gräva ner sig i dysterhet över att sagan om Nokias mobiltelefoner, i alla fall för tillfället, är all. I stället måste vi titta framåt mot nya uppgångar. För flera branscher i dagens Finland växer och ser ljust på framtiden.

 

Samma dag som Microsofts besked kom just en sådan ljuspunkt. En nyhet angående att den finländska livsmedelsexporten förra året växte med 200 miljoner euro, trots att Rysslandsmarknaden nästan helt fallit bort. Förlusten av Rysslandsmarknaden, som beräknas vara värd 300 miljoner euro per år, är nästan helt kompenserad – på bara ett års tid – med nya marknader i framförallt Japan, Kina och Sydkorea.

 

Livsmedelsexportprojektet Food from Finlands ambition är att livsmedelsexporten fram till år 2020 ska fördubblas från dagens 1,5 miljarder euro till 3 miljarder euro. Ett ambitiöst mål, men som inte är orealistiskt. I Finland har vi själva länge inte insett värdet i det som vi kan producera – rent, miljövänligt och gott. Det är en insikt som nu ändrar i snabb takt. På Åland har vi otroliga livsmedelsföretag och det är därför inte en slump att åländska företag är överrepresenterade på Food from Finlands företagslista.

 

Jag besöker regelbundet gårdar och livsmedelsproducenter för att höra deras framtidsplaner, utmaningar och verklighet. På Åland och i Finland kan vi inom jordbruket stoltsera med ett miljöarbete i framkant i en internationell jämförelse. Vi har också en väldigt låg användning av medicin åt djur. Då man i flera länder överanvänder bland annat antibiotika riskerar det leda till antibiotikaresistens. Men djur som är lyckliga och mår bra, på alla de gårdar jag besökt, blir mer sällan sjuka. Att få rena livsmedel borde vara en global folkhälsofråga, men innan det är det så är det i alla fall en konkurrensfördel för att nå de kunder som vill veta vad de äter.

 

Utmaningen för åländska producenter är inte kvaliteten på det man producerar, utan hur man ska nå ut till rätt kunder. Att börja med hela världen som exportmarknad är inte nödvändigt. I våra närområden i Helsingforsregionen, Mälardalen och Åbo finns redan stora marknader för våra förhållandevis små åländska gårdar och företag. Bl.a. Chipsters, Granlids, Grannas, Karl-Ehrs, Stallhagen, ÅCA och ÅTH är redan normala inslag i många matbutiker i Helsingfors – för att inte tala om Taffel. Men själv tror jag att den åländska exporten av livsmedel bara är i sin linda, på samma sätt som Finlands livsmedelsexport i stort.

 

Men då vi är relativt små måste vi hjälpas åt och fokusera med systematik. Lena Brenner, Liz Mattsson och Harriet Strandvik har gjort ett stort arbete för att lyfta profilen på det åländska livsmedelsklustret och här finns massor med potential. Livsmedelsklustret handlar inte heller bara om livsmedel utan också om gårdsturism, något som Skördefesten och Visit Åland jobbar mycket med.

 

Från politiskt håll är det viktigt att vi hela tiden bekantar oss med den verklighet som producenterna lever i så att vi kan minimera onödig byråkrati och regler för att få saker att fungera i praktiken samtidigt som vi hjälps åt och kan stöda miljösatsningar. Här kan vi göra mera. Det gäller också att vi ser till att producenterna får sina stöd i tid, något de nu inte har fått. Även om de senaste signalerna kring stödutbetalningarna nu är mer positiva så behöver jord- och skogsbruksministeriet göra ännu mer för att få ordning på landsbygdsverket.

 

I skuggan av Nokias fall växer det fram nya sektorer. Livsmedelsföretagens rena, miljövänliga och goda livsmedel är en sådan där vi har enorma möjligheter.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15