I egenskap av en riksdagsledamot, som länge har arbetat för att få den här förändringen till stånd också i lagstiftningen, är jag nöjd över att frågan är på agendan.
Tyvärr finns det ändå inga konkreta förslag i propositionen, som i onsdags remissdebatterades i riksdagen.

I propositionen noteras bara att i synnerhet de motstridiga målsättningarna i lagstiftningen om befolkningsdatasystemet och om markanvändning kan utgöra hinder för sammanjämkning av lagstiftningen. Därför ska frågan nu utredas i en arbetsgrupp, som tillsatts under ledning av miljöministeriet.

Jag kommer att följa med arbetsgruppens arbete och förväntar mig att arbetsgruppen inser nyttan med att enkelt kunna ändra en fritidsbostad till boende för permanent bruk.
De lagtekniska förändringar som behövs borde i slutändan innebära, att en medborgares rätt att välja sin bostadsort inte skulle begränsas av byråkratiska hinder. Uppgifterna som registreras i systemet skulle motsvara den reella situationen och skärgårdskommunerna skulle dra nytta av de många positiva effekterna med att få mera permanent boende invånare.