Vi sitter i samma båt

24.05.2016 kl. 15:06
Finlands Näringsliv EK och Företagarna i Finland är osams om de lokala avtalens roll i konkurrenskraftspaketet. SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz menar att förtroendebristen i den finska politiken återspeglas i EK:s och Företagarnas käbbel.

- Hur svårt kan det vara att sitta ner vid ett bord och diskutera dessa frågor öppet, med alla parter? Konkurrenskraftsavtalet är livsviktigt för att bygga upp förtroende och förutsägbarhet för framtiden. Just nu kan vi vara glada för att företagen betalar ut stora dividender i år, men det är mycket oroväckande att de inte istället väljer att investera i Finland. Ett balanserat avtal kunde vara den injektionsspruta som behövs, säger Adlercreutz.

Igår konstaterade EK:s Matti Alahuhta att redan fyra procent lägre enhetskostnader och ett nollavtal under år 2017 skulle minska vårt konkurrenskraftsgap till Sverige och Tyskland med två procent. Kombinerat med en moderat lönepolitik under de följande åren skulle detta ledan till en märkbar förbättring i landets konkurrenskraft.

- Avtalet är ändå bara plåster på såren. För att vi skall kunna bygga för framtiden måste hela arbetsmarknadssystemet bli smidigare, och därför är de lokala avtalen viktigare på lång sikt. De måste dock bygga på ömsesidigt förtroende – att båda parter upplever att de har någonting att säga till om i förhandlingen. Det betyder inte ett förtroendemannatvång.
Adlercreutz är medlem i riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott där samhällsfördraget och dess efterträdare konkurrenskraftsavtalet diskuterats flitigt.

- En obligatorisk plats i styrelsen för de anställda skulle vara ett steg på vägen till ökat förtroende och en smidigare arbetsmarknad. Vi sitter alla i samma båt, och måste nu ro den iland tillsammans.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00