Insändare

Med världen som arbetsbord

24.05.2016 kl. 11:16

Att vara medlem i riksdagens utrikesutskott är något av det intressantaste jag varit med om i politiken. Där sitter vi, tio tidigare ministrar och fem tidigare partiordförande, och får aktuella rapporter om det mesta av betydelse som händer i vår turbulenta värld.

Utskottet rör också på sig en hel del. Förra veckan var vi i Kuopio och följde med hur Finlands, Sveriges och USA:s flygvapen övade på Rissala flygfält. Två längre resor och några kortare per år hör också till arbetet.

Själva mötesagendan omspänner allt mellan rapporter och sakkunnighöranden om Finlands agerande på EU:s toppmöten och effekterna av regeringens biståndsnedskärningar till läget i Nordkorea och upplägget inför USA:s presidentval. Och allt däremellan. Det är med andra ord inte ofta vi behövt inhibera något av våra fyra veckomöten.

Gemensamt för de flesta skeenden i världen är att de på något sätt också påverkar detta vårt norrfångna land. Det ömsesidiga beroendet av varandra i har ökat i takt med att världen blivit mindre, men därför också så mycket större. Aldrig har vi haft så mycket information i realtid om händelser i jorden alla hörn. Därför krävs det allt högre beredskap att kunna ta till sig, bedöma och snabbt reagera – helst rätt.

Ett evenemang med stor betydelse för hela världen är så klart höstens presidentval i USA. Själva kandidatupplägget börjar nu klarna och i sommar håller demokraterna och republikanerna sina partikonvent där Hillary Clinton och Donald Trump nomineras. Därefter följer en fyramånaders tvekamp, som förutspåtts bli rekordsmutsig. Negativ politisk reklam, där det är viktigare att slå ned motkandidaten än lyfta fram den egna kandidaten, hör till de mest motbjudande elementen i politiskt arbete.

Som liberal håller jag också denna gång på demokraternas kandidat. Man kan väl också säga, att det andra alternativet sällan varit så enkelt att rata. Ändå är Trumpfenomenet till sitt väsen rafflande. Hejdlös populism, glansbildsöverdragen okunskap och gränslöst med pengar rörs ner till en salig blandning. Att Trump i januari skulle hitta sig själv som president i Vita huset måste man ändå vägra tro. Så nyckfulla kan inte ens de amerikanska väljarna vara.

Ett annat evenemang, som definitivt har betydelse också för Finland, är det stundande brittiska folkomröstningen om landets EU-medlemskap. Blir det en brexit, alltså ja för utträde ur unionen, rubbas den europeiska maktbalansen på flera områden, speciellt ekonomin. Inte bara skulle den finländska betalningsandelen till EU:s budget öka. Också vår exportindustri skulle ta rekylen för en brittisk isolationism – kunde även kallas egoism.

Jag undrar hur många gånger premiärminister James Cameron ångrat sitt beslut att låta folket rösta om en multikomplex fråga som denna. Dels röstar många om något helt annat, vad man nu råkar vara sur på för dagen, dels gör det geopolitiska läget i Europa ett jippo som detta mycket sårbart.
Maktpolitikens Ryssland ser naturligtvis gärna att EU knakar i fogarna och snubblar på internt käbbel. Att genom olika slag av hybridverksamhet, inte minst virtuellt, försöka manipulera opinionen inför folkomröstningen är knappast en främmande tanke i Kreml. Vilka metoderna kunde vara inför en eventuell framtida Natofolkomröstning i Finland eller Sverige kan man bara fantisera om.

Under utrikesutskottets behandling av statens budgetramar för 2017–2020 har det ytterligare klarnat hur förödande regeringens biståndsnedskärningar blir. Klipper man bort över 300 miljoner av våra internationella åligganden slår det naturligtvis hårt mot flera långvariga u-landsprojekt och Finlands internationella rykte som pålitlig samarbetspartner. Värst är nedskärningarna i våra bidrag till FN-organisationerna. Ett land, som raderar 60–70 procent av sina anslag till FN:s olika underorganisationer, kan se sig i månen efter en plats i FN:s säkerhetsråd eller utnämningar i världsorganisationens topp.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.

26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.

28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00