Insändare

Med världen som arbetsbord

24.05.2016 kl. 11:16

Att vara medlem i riksdagens utrikesutskott är något av det intressantaste jag varit med om i politiken. Där sitter vi, tio tidigare ministrar och fem tidigare partiordförande, och får aktuella rapporter om det mesta av betydelse som händer i vår turbulenta värld.

Utskottet rör också på sig en hel del. Förra veckan var vi i Kuopio och följde med hur Finlands, Sveriges och USA:s flygvapen övade på Rissala flygfält. Två längre resor och några kortare per år hör också till arbetet.

Själva mötesagendan omspänner allt mellan rapporter och sakkunnighöranden om Finlands agerande på EU:s toppmöten och effekterna av regeringens biståndsnedskärningar till läget i Nordkorea och upplägget inför USA:s presidentval. Och allt däremellan. Det är med andra ord inte ofta vi behövt inhibera något av våra fyra veckomöten.

Gemensamt för de flesta skeenden i världen är att de på något sätt också påverkar detta vårt norrfångna land. Det ömsesidiga beroendet av varandra i har ökat i takt med att världen blivit mindre, men därför också så mycket större. Aldrig har vi haft så mycket information i realtid om händelser i jorden alla hörn. Därför krävs det allt högre beredskap att kunna ta till sig, bedöma och snabbt reagera – helst rätt.

Ett evenemang med stor betydelse för hela världen är så klart höstens presidentval i USA. Själva kandidatupplägget börjar nu klarna och i sommar håller demokraterna och republikanerna sina partikonvent där Hillary Clinton och Donald Trump nomineras. Därefter följer en fyramånaders tvekamp, som förutspåtts bli rekordsmutsig. Negativ politisk reklam, där det är viktigare att slå ned motkandidaten än lyfta fram den egna kandidaten, hör till de mest motbjudande elementen i politiskt arbete.

Som liberal håller jag också denna gång på demokraternas kandidat. Man kan väl också säga, att det andra alternativet sällan varit så enkelt att rata. Ändå är Trumpfenomenet till sitt väsen rafflande. Hejdlös populism, glansbildsöverdragen okunskap och gränslöst med pengar rörs ner till en salig blandning. Att Trump i januari skulle hitta sig själv som president i Vita huset måste man ändå vägra tro. Så nyckfulla kan inte ens de amerikanska väljarna vara.

Ett annat evenemang, som definitivt har betydelse också för Finland, är det stundande brittiska folkomröstningen om landets EU-medlemskap. Blir det en brexit, alltså ja för utträde ur unionen, rubbas den europeiska maktbalansen på flera områden, speciellt ekonomin. Inte bara skulle den finländska betalningsandelen till EU:s budget öka. Också vår exportindustri skulle ta rekylen för en brittisk isolationism – kunde även kallas egoism.

Jag undrar hur många gånger premiärminister James Cameron ångrat sitt beslut att låta folket rösta om en multikomplex fråga som denna. Dels röstar många om något helt annat, vad man nu råkar vara sur på för dagen, dels gör det geopolitiska läget i Europa ett jippo som detta mycket sårbart.
Maktpolitikens Ryssland ser naturligtvis gärna att EU knakar i fogarna och snubblar på internt käbbel. Att genom olika slag av hybridverksamhet, inte minst virtuellt, försöka manipulera opinionen inför folkomröstningen är knappast en främmande tanke i Kreml. Vilka metoderna kunde vara inför en eventuell framtida Natofolkomröstning i Finland eller Sverige kan man bara fantisera om.

Under utrikesutskottets behandling av statens budgetramar för 2017–2020 har det ytterligare klarnat hur förödande regeringens biståndsnedskärningar blir. Klipper man bort över 300 miljoner av våra internationella åligganden slår det naturligtvis hårt mot flera långvariga u-landsprojekt och Finlands internationella rykte som pålitlig samarbetspartner. Värst är nedskärningarna i våra bidrag till FN-organisationerna. Ett land, som raderar 60–70 procent av sina anslag till FN:s olika underorganisationer, kan se sig i månen efter en plats i FN:s säkerhetsråd eller utnämningar i världsorganisationens topp.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.

01.04.2008 kl. 13:30