Regeringen blundar för de språkliga rättigheterna!

21.05.2016 kl. 08:19
Nu är jag arg, riktigt arg och samtidigt besviken. Varför då? Jo, för att regeringen visat att den tänker gå in för en sjukhusslakt och centralisering av jourverksamheten på ett sätt som fullkomligt nonchalerar Österbotten samt den svenskspråkiga befolkningens behov.

Jag har länge haft på känn att allt inte står rätt till. I torsdags blev det bekräftat. Regeringen kom då med ett lagförslag som skulle innebära att vi i framtiden har enbart 12 sjukhus i landet med s.k. fulljour. Vasa centralsjukhus är inte ett av dem. Inte heller Karleby. För Karleby var det väntat, och där kan man fortsätta med ungefär den verksamhet man har idag. Men för VCS är det inget lyckligt beslut. Visserligen skall VCS fortsätta ha dygnet runt jour, men inte i lika stor omfattning som de tolv sjukhus kommer att ha, som blir fulljoursjukhus. Den verksamheten skall däremot helfinska Seinäjoki få. Sipiläs regering har tydligen tänkt att inflyttningen av svenskkunnig vårdpersonal kommer att bli betydande i Seinäjoki. Tro det den som vill.

 

För Jakobstads sjukhus del ser det heller inte bra ut. Enligt medicinalråd Timo Keistinen, som är en av huvudarkitekterna bakom förslaget, skall de tidigare kretssjukhusen inte mera ha några operationer och inte heller dygnet runt allmänjour. Detta är naturligtvis helt befängt. Självfallet är det så att Jakobstadsregionen med sina nära 50 000 invånare behöver ha en fungerande allmän dygnetruntjour också framöver. Oklokt skulle det dessutom vara att förbjuda all operationsverksamhet.

 

Samma öde skulle ett antal andra mindre sjukhus gå till mötes om regeringen får som den vill. Kungstanken för Sipilä, Stubb och Soini samt minister Rehula tycks nu vara, att man ska spara genom att centralisera kraftigt och också minska på primärvårdens jourer. Jag frågar mig var patientperspektivet blev. 

 

Det mest flagranta är ändå regeringens fullkomliga nonchalans vad gäller utredning av de språkliga konsekvenserna av reformen. Under veckan har jag fyra gånger i plenisalen ställt statsministern och minister Rehula frågan, om man gjort en ordentlig språkkonsekvensutredning gällande effekterna av de föreslagna åtgärderna. Något svar, ja eller nej, har jag inte fått. Däremot en märklig kontring om att områdena nu själva den närmaste tiden skall utarbeta förslag för hur det kunde fungera! Ursäkta nu, men det är faktiskt regeringens förslag att inte ge VCS status som ett av de tolv sjukhusen och det är också regeringens förslag att slakta de regionala sjukhusen. Därför är det faktiskt regeringen som också har beredningsansvaret då det gäller att utreda de språkliga konsekvenserna och att beakta dem i sina beslut. 

 

De flesta minns den kamp vi förde 2009 om Karlebys orientering i den då aktuella regionsförvaltningsreformen. En kamp som vi slutligen vann efter idogt arbete på bred front. Det grundlagsutskottet då slog fast var, att ifall det finns flere alternativa lösningar, skall man välja den som på bästa sätt tryggar de grundläggande språkliga rättigheterna.

 

Nu har vi en situation som påminner mycket om denna. Men nu gäller det individens rätt till vård på modersmålet, svenska eller finska. Vem tror på riktigt att den kan tryggas bättre i Seinäjoki än i Vasa? Vill man medvetet få latläxa av grundlagsutskottet?

 

Sedan finns det andra centrala argument. Österbotten är ett framgångsrikt landskap då det gäller näringsliv och export. Landets regering borde ha ett genuint intresse att backa upp landskapet så att det kan fortsätta skapa ännu mer mervärde. Nu känns det tyvärr som om vi blir åsidosatta för att centern inte har starka egna intressen i Österbotten. Jobbet att få till stånd en ändring av regeringens förslag har bara börjat. Det jobbet skall vi göra tillsammans på bred front i landskapet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00