Regeringen blundar för de språkliga rättigheterna!

21.05.2016 kl. 08:19
Nu är jag arg, riktigt arg och samtidigt besviken. Varför då? Jo, för att regeringen visat att den tänker gå in för en sjukhusslakt och centralisering av jourverksamheten på ett sätt som fullkomligt nonchalerar Österbotten samt den svenskspråkiga befolkningens behov.

Jag har länge haft på känn att allt inte står rätt till. I torsdags blev det bekräftat. Regeringen kom då med ett lagförslag som skulle innebära att vi i framtiden har enbart 12 sjukhus i landet med s.k. fulljour. Vasa centralsjukhus är inte ett av dem. Inte heller Karleby. För Karleby var det väntat, och där kan man fortsätta med ungefär den verksamhet man har idag. Men för VCS är det inget lyckligt beslut. Visserligen skall VCS fortsätta ha dygnet runt jour, men inte i lika stor omfattning som de tolv sjukhus kommer att ha, som blir fulljoursjukhus. Den verksamheten skall däremot helfinska Seinäjoki få. Sipiläs regering har tydligen tänkt att inflyttningen av svenskkunnig vårdpersonal kommer att bli betydande i Seinäjoki. Tro det den som vill.

 

För Jakobstads sjukhus del ser det heller inte bra ut. Enligt medicinalråd Timo Keistinen, som är en av huvudarkitekterna bakom förslaget, skall de tidigare kretssjukhusen inte mera ha några operationer och inte heller dygnet runt allmänjour. Detta är naturligtvis helt befängt. Självfallet är det så att Jakobstadsregionen med sina nära 50 000 invånare behöver ha en fungerande allmän dygnetruntjour också framöver. Oklokt skulle det dessutom vara att förbjuda all operationsverksamhet.

 

Samma öde skulle ett antal andra mindre sjukhus gå till mötes om regeringen får som den vill. Kungstanken för Sipilä, Stubb och Soini samt minister Rehula tycks nu vara, att man ska spara genom att centralisera kraftigt och också minska på primärvårdens jourer. Jag frågar mig var patientperspektivet blev. 

 

Det mest flagranta är ändå regeringens fullkomliga nonchalans vad gäller utredning av de språkliga konsekvenserna av reformen. Under veckan har jag fyra gånger i plenisalen ställt statsministern och minister Rehula frågan, om man gjort en ordentlig språkkonsekvensutredning gällande effekterna av de föreslagna åtgärderna. Något svar, ja eller nej, har jag inte fått. Däremot en märklig kontring om att områdena nu själva den närmaste tiden skall utarbeta förslag för hur det kunde fungera! Ursäkta nu, men det är faktiskt regeringens förslag att inte ge VCS status som ett av de tolv sjukhusen och det är också regeringens förslag att slakta de regionala sjukhusen. Därför är det faktiskt regeringen som också har beredningsansvaret då det gäller att utreda de språkliga konsekvenserna och att beakta dem i sina beslut. 

 

De flesta minns den kamp vi förde 2009 om Karlebys orientering i den då aktuella regionsförvaltningsreformen. En kamp som vi slutligen vann efter idogt arbete på bred front. Det grundlagsutskottet då slog fast var, att ifall det finns flere alternativa lösningar, skall man välja den som på bästa sätt tryggar de grundläggande språkliga rättigheterna.

 

Nu har vi en situation som påminner mycket om denna. Men nu gäller det individens rätt till vård på modersmålet, svenska eller finska. Vem tror på riktigt att den kan tryggas bättre i Seinäjoki än i Vasa? Vill man medvetet få latläxa av grundlagsutskottet?

 

Sedan finns det andra centrala argument. Österbotten är ett framgångsrikt landskap då det gäller näringsliv och export. Landets regering borde ha ett genuint intresse att backa upp landskapet så att det kan fortsätta skapa ännu mer mervärde. Nu känns det tyvärr som om vi blir åsidosatta för att centern inte har starka egna intressen i Österbotten. Jobbet att få till stånd en ändring av regeringens förslag har bara börjat. Det jobbet skall vi göra tillsammans på bred front i landskapet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30