Regeringen blundar för de språkliga rättigheterna!

21.05.2016 kl. 08:19
Nu är jag arg, riktigt arg och samtidigt besviken. Varför då? Jo, för att regeringen visat att den tänker gå in för en sjukhusslakt och centralisering av jourverksamheten på ett sätt som fullkomligt nonchalerar Österbotten samt den svenskspråkiga befolkningens behov.

Jag har länge haft på känn att allt inte står rätt till. I torsdags blev det bekräftat. Regeringen kom då med ett lagförslag som skulle innebära att vi i framtiden har enbart 12 sjukhus i landet med s.k. fulljour. Vasa centralsjukhus är inte ett av dem. Inte heller Karleby. För Karleby var det väntat, och där kan man fortsätta med ungefär den verksamhet man har idag. Men för VCS är det inget lyckligt beslut. Visserligen skall VCS fortsätta ha dygnet runt jour, men inte i lika stor omfattning som de tolv sjukhus kommer att ha, som blir fulljoursjukhus. Den verksamheten skall däremot helfinska Seinäjoki få. Sipiläs regering har tydligen tänkt att inflyttningen av svenskkunnig vårdpersonal kommer att bli betydande i Seinäjoki. Tro det den som vill.

 

För Jakobstads sjukhus del ser det heller inte bra ut. Enligt medicinalråd Timo Keistinen, som är en av huvudarkitekterna bakom förslaget, skall de tidigare kretssjukhusen inte mera ha några operationer och inte heller dygnet runt allmänjour. Detta är naturligtvis helt befängt. Självfallet är det så att Jakobstadsregionen med sina nära 50 000 invånare behöver ha en fungerande allmän dygnetruntjour också framöver. Oklokt skulle det dessutom vara att förbjuda all operationsverksamhet.

 

Samma öde skulle ett antal andra mindre sjukhus gå till mötes om regeringen får som den vill. Kungstanken för Sipilä, Stubb och Soini samt minister Rehula tycks nu vara, att man ska spara genom att centralisera kraftigt och också minska på primärvårdens jourer. Jag frågar mig var patientperspektivet blev. 

 

Det mest flagranta är ändå regeringens fullkomliga nonchalans vad gäller utredning av de språkliga konsekvenserna av reformen. Under veckan har jag fyra gånger i plenisalen ställt statsministern och minister Rehula frågan, om man gjort en ordentlig språkkonsekvensutredning gällande effekterna av de föreslagna åtgärderna. Något svar, ja eller nej, har jag inte fått. Däremot en märklig kontring om att områdena nu själva den närmaste tiden skall utarbeta förslag för hur det kunde fungera! Ursäkta nu, men det är faktiskt regeringens förslag att inte ge VCS status som ett av de tolv sjukhusen och det är också regeringens förslag att slakta de regionala sjukhusen. Därför är det faktiskt regeringen som också har beredningsansvaret då det gäller att utreda de språkliga konsekvenserna och att beakta dem i sina beslut. 

 

De flesta minns den kamp vi förde 2009 om Karlebys orientering i den då aktuella regionsförvaltningsreformen. En kamp som vi slutligen vann efter idogt arbete på bred front. Det grundlagsutskottet då slog fast var, att ifall det finns flere alternativa lösningar, skall man välja den som på bästa sätt tryggar de grundläggande språkliga rättigheterna.

 

Nu har vi en situation som påminner mycket om denna. Men nu gäller det individens rätt till vård på modersmålet, svenska eller finska. Vem tror på riktigt att den kan tryggas bättre i Seinäjoki än i Vasa? Vill man medvetet få latläxa av grundlagsutskottet?

 

Sedan finns det andra centrala argument. Österbotten är ett framgångsrikt landskap då det gäller näringsliv och export. Landets regering borde ha ett genuint intresse att backa upp landskapet så att det kan fortsätta skapa ännu mer mervärde. Nu känns det tyvärr som om vi blir åsidosatta för att centern inte har starka egna intressen i Österbotten. Jobbet att få till stånd en ändring av regeringens förslag har bara börjat. Det jobbet skall vi göra tillsammans på bred front i landskapet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15