Regeringen blundar för de språkliga rättigheterna!

21.05.2016 kl. 08:19
Nu är jag arg, riktigt arg och samtidigt besviken. Varför då? Jo, för att regeringen visat att den tänker gå in för en sjukhusslakt och centralisering av jourverksamheten på ett sätt som fullkomligt nonchalerar Österbotten samt den svenskspråkiga befolkningens behov.

Jag har länge haft på känn att allt inte står rätt till. I torsdags blev det bekräftat. Regeringen kom då med ett lagförslag som skulle innebära att vi i framtiden har enbart 12 sjukhus i landet med s.k. fulljour. Vasa centralsjukhus är inte ett av dem. Inte heller Karleby. För Karleby var det väntat, och där kan man fortsätta med ungefär den verksamhet man har idag. Men för VCS är det inget lyckligt beslut. Visserligen skall VCS fortsätta ha dygnet runt jour, men inte i lika stor omfattning som de tolv sjukhus kommer att ha, som blir fulljoursjukhus. Den verksamheten skall däremot helfinska Seinäjoki få. Sipiläs regering har tydligen tänkt att inflyttningen av svenskkunnig vårdpersonal kommer att bli betydande i Seinäjoki. Tro det den som vill.

 

För Jakobstads sjukhus del ser det heller inte bra ut. Enligt medicinalråd Timo Keistinen, som är en av huvudarkitekterna bakom förslaget, skall de tidigare kretssjukhusen inte mera ha några operationer och inte heller dygnet runt allmänjour. Detta är naturligtvis helt befängt. Självfallet är det så att Jakobstadsregionen med sina nära 50 000 invånare behöver ha en fungerande allmän dygnetruntjour också framöver. Oklokt skulle det dessutom vara att förbjuda all operationsverksamhet.

 

Samma öde skulle ett antal andra mindre sjukhus gå till mötes om regeringen får som den vill. Kungstanken för Sipilä, Stubb och Soini samt minister Rehula tycks nu vara, att man ska spara genom att centralisera kraftigt och också minska på primärvårdens jourer. Jag frågar mig var patientperspektivet blev. 

 

Det mest flagranta är ändå regeringens fullkomliga nonchalans vad gäller utredning av de språkliga konsekvenserna av reformen. Under veckan har jag fyra gånger i plenisalen ställt statsministern och minister Rehula frågan, om man gjort en ordentlig språkkonsekvensutredning gällande effekterna av de föreslagna åtgärderna. Något svar, ja eller nej, har jag inte fått. Däremot en märklig kontring om att områdena nu själva den närmaste tiden skall utarbeta förslag för hur det kunde fungera! Ursäkta nu, men det är faktiskt regeringens förslag att inte ge VCS status som ett av de tolv sjukhusen och det är också regeringens förslag att slakta de regionala sjukhusen. Därför är det faktiskt regeringen som också har beredningsansvaret då det gäller att utreda de språkliga konsekvenserna och att beakta dem i sina beslut. 

 

De flesta minns den kamp vi förde 2009 om Karlebys orientering i den då aktuella regionsförvaltningsreformen. En kamp som vi slutligen vann efter idogt arbete på bred front. Det grundlagsutskottet då slog fast var, att ifall det finns flere alternativa lösningar, skall man välja den som på bästa sätt tryggar de grundläggande språkliga rättigheterna.

 

Nu har vi en situation som påminner mycket om denna. Men nu gäller det individens rätt till vård på modersmålet, svenska eller finska. Vem tror på riktigt att den kan tryggas bättre i Seinäjoki än i Vasa? Vill man medvetet få latläxa av grundlagsutskottet?

 

Sedan finns det andra centrala argument. Österbotten är ett framgångsrikt landskap då det gäller näringsliv och export. Landets regering borde ha ett genuint intresse att backa upp landskapet så att det kan fortsätta skapa ännu mer mervärde. Nu känns det tyvärr som om vi blir åsidosatta för att centern inte har starka egna intressen i Österbotten. Jobbet att få till stånd en ändring av regeringens förslag har bara börjat. Det jobbet skall vi göra tillsammans på bred front i landskapet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35