Henriksson kräver konkreta åtgärder

18.05.2016 kl. 17:46
Regeringens åtgärder för att förbättra sysselsättningen är otillräckliga. Nu behövs konkreta åtgärder, anser Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson. Hon talade på onsdagen i interpellationsdebatten i riksdagen.

– Sysselsättningsläget är regeringens och hela Finlands främsta utmaning. De åtgärder regeringen redan har föreslagit är en helt god början, men det står klart redan nu att de trots allt är otillräckliga. Det behövs ett bredare urval av åtgärder som faktiskt hjälper arbetslösa finländare att få ett jobb, säger Henriksson.

 

I Svenska riksdagsgruppens skuggbudget finns flera förslag för att förbättra sysselsättningen: en ändring av den inkomstrelaterade ersättningen mot en mer sporrande modell samt möjligheten att konkurrensutsätta arbetsförmedlingstjänster, till exempel.

 

Svenska riksdagsgruppen vill också utreda minijobbmodellen som en åtgärd för att sysselsätta unga arbetslösa. Modellen skulle gå ut på att ge unga möjligheten att förtjäna en viss summa per månad utan att det påverkar deras stöd eller andra förmåner. Modellen skulle också hjälpa till att bryta upp flitfällor.

 

– Det vore dessutom nödvändigt att skapa verkliga möjligheter för lokala avtal. Regeringen kunde se på Sverige som exempel, där har man vidtagit modiga åtgärder för att förnya arbetsmarknaden, säger Henriksson.

 

– För att utöka utbudet på arbetskraft borde regeringen dessutom genast vidta åtgärder för att förnya familjeledigheterna och hemvårdsstödet – dessa system uppmuntrar inte tillräckligt de yngre kvinnorna att delta i arbetslivet. De hjälper inte heller till att förbättra jämställdheten inom arbetslivet. Har regeringen gjort ett ideologiskt val genom att utelämna dessa frågor från jämställdhetsprogrammet?

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00