Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”