Exportperiferi mot spritmetropol

15.05.2016 kl. 07:03
Kenneth Myntti skrev för en tid sedan en utmärkt kolumn om hur spriten föder Helsingfors. Finländska resenärer hade i fjol hela 72 miljoner liter alkohol i bagaget då de återvände från en utlandsresa och det är de båtar som trafikerar mellan Tallinn och Helsingfors som i regel står för 70 procent av all importsprit.

Precis som Myntti skriver är det långt tack vare den förmånliga Estlandsspriten som Helsingfors i dag kan bygga ut västra hamnen och ­planera för en kommande järnvägstunnel under Östersjön. Vi har alltså ett spritrally jämte övrig affärsverksamhet av skatteteknisk art som grund för ett ekonomiskt samarbete mellan Estland och Helsinfors. En förbindelse som staten genom dels skattesubventionen (tax free) och sjukvårdskostnader de facto stöder med flera miljarder euro per år.

Ovan beskrivna faktum skulle vara betydligt lättare att svälja om inte vi österbottningar med landets högsta exportsiffror samtidigt dagligen skulle tvingas kämpa stenhårt för såväl vettiga tåg-, flyg- som sjöförbindelser samt för förbättrandet av ett vägnät som till många delar håller på att förfalla. T.ex. flygplatsen i Kronoby har en betydligt större och viktigare betydelse för ekonomin i Finland än vad ett ensidigt akademiskt nydumt stirrande på enbart passagerarsiffror ger sken av. Industrins andel av näringsstruturen i Jakobstad-Karleby-regionen är ca 50 % (!) högre än vad den är då man ser på landet som helhet. Att vi dessutom i Österbotten har en industri med ett exceptionellt högt förädlingsvärde samt en exportgrad som är i en klass för sig, borde få alla kloka hjärnor att inse, att det är här man skall satsa ännu mer på goda förbindelser, forskning och utveckling. Helt enkelt av den enkla orsaken att det generar mer nya pengar till landet som helhet.

Att landskapet Österbotten i absoluta euron mätt exporterar mer än de fem minst exporterande landskapen gör sammanlagt talar för sig själv, och borde definitivt vara något som såväl utbildnings- som vårdreformer också tar i beaktande. Risken är dock överhängande att vårdreformen enbart används som ett verktyg för att förverkliga drömmen om landskapsstyre och att man i sin iver inte beaktar reformens verkningar på de nationellt sett oerhört viktiga värdeskapande ekosystemen i Jakobstad-Karlely samt Vasaregeionen. Det vore dock ärligt att skippa termen självstyrande, eftersom pengar likt i kommunistiska Kuba skall snurras via staten som i perioder genom olika på dåtiden baserade index och medeltal fördelar pengarna. Alltså förflyttar pengar från de områden som haft det lite bättre till de som haft det sämre. Att vi haft och har en god servicenivå är en av de byggstenar som gör att människor och därmed företag mår bra och har kraft att generera betydligt mer pengar för finansieringen av servicen i fosterlandet än vad man själv gör av med. Exportindustrin behöver goda förbindelser även om det på basen av ensidig statistik ofta talas mest om de som flyter tack vare halvgratis sprit och tobak.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Klimatplanen för markanvändningssektorn

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.
19.10.2022 kl. 15:41

Klimat och energistrategin – en långsiktig klimatpolitisk plan

Gruppanförande 13.10.2022 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.
13.10.2022 kl. 15:00

Interpellation om energimarknadens funktion, elpriset och regeringens Fortum-politik

Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.
05.10.2022 kl. 15:00

Interpellation om situationen inom äldreomsorgen och om krisen inom hälsovårdstjänsterna

Gruppanförandet hållet av ledamot Rehn-Kivi
28.09.2022 kl. 15:00

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2023

Gruppanförande 20.9.2022, ledamot Anders Adlercreutz.
20.09.2022 kl. 13:26

Jämställdhetspolitiska redogörelsen

Gruppanförande hållet 14.9 2022 av ledamot Eva Biaudet.
14.09.2022 kl. 14:55

Planen för de offentliga finanserna 2023-2026

Gruppanförandet hölls av ledamot Bergqvist
15.06.2022 kl. 15:00