Regeringen saknar vision för utbildningspolitiken

13.05.2016 kl. 12:28
Universitetens autonomi är ingen ursäkt för utebliven högskolepolitik. Istället för att ha en klart uttalad vision, agerar man i efterhand då besluten är fattade, på ett sätt som verkligen ifrågasätter universitetens autonomi.

 

 

- Regeringen Sipilä saknar en långsiktig, trovärdig utbildningspolitik som beaktar helheten, påpekar riksdagsledamot Mikaela Nylander.

 

- Statsminister Sipiläs reaktion på Östra Finlands universitets beslut om att lägga ner lärarutbildningen i Nyslott, trots erbjudandet om extra finansiering, visar tydligt bristerna i regeringens politik. Regeringen skär ner i universitetens anslag, kräver strukturella reformer och hoppas på att universiteten skrider till åtgärder. Då universiteten fattar beslut initierar statsministern utredningar vars syfte man med fog kan ifrågasätta. Vilken är logiken, förundrar sig Nylander.

 

Universitetens autonomi är ingen ursäkt för utebliven högskolepolitik. Istället för att ha en klart uttalad vision, agerar man i efterhand då besluten är fattade, på ett sätt som verkligen ifrågasätter universitetens autonomi.

 

- Istället för att syssla med denna ad hoc-politik borde regeringen nu presentera en vision för både högskolepolitiken och utbildningspolitiken som helhet. Mitt förslag i ett skriftligt spörsmål om en parlamentarisk utbildningspolitisk redogörelse erbjuder ett instrument för att utarbeta denna vision, framhåller Nylander.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00